Limnologen Anders Eklöv, som arbetar på uppdrag av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har räknat och undersökt ål och annan fisk i skånska vattendrag sedan 1998.

Vid Håstadmölla i Kävlingeån finns en fiskfälla och en specialdesignad kamera som filmar ålen när den tar sig ner för ån.

– Uppskattningsvis vandrar mellan 1 000 och 2 000 ålar ut i havet från Kävlingeån varje år, säger Anders Eklöv.

”Konstgjord andning”

På 50-talet fanns det mängder av ål i Skåne. Men idag består ålbeståndet i Skåne och andra delar av landet till stora delar av utplanterad ål. Hundratusentals ålyngel, så kallad glasål, sätts ut i svenska sjöar och vattendrag varje år.

– Det är ju en form av konstgjord andning, men å andra sidan är det ju bra att man sätter ut ål för att öka på mängden vuxen ål som kan vandra ut i Saragassohavet och leka.

Kraftverken hindrar ålen

Det största hotet mot ålens överlevnad är vattenkraften. Forskning visar att i genomsnitt 70 procent av ålen dör i vattenkraftverk på olika platser i landet.

I Skånes ålrikaste å, Kävlingeån, finns tre mindre vattenkraftverk. Anders Eklöv har kunnat undersöka hur märkta ålar har klarat vandringen förbi kraftverken.

– Totalt var det femtio procent som kom ut i havet, så det blir en hel del som försvinner, säger Anders Eklöv.

Men nu ska fiskarnas vandringshinder byggas bort.

– Det finns en miljödom på att det ska byggas ordentliga fiskvägar, så om två år ska det vara fri vandring för fisken utan skador, säger Anders Eklöv.