I en sommarsmyckad kohage tittar kor och kalvar nyfiket på oss. Men Eva Johansson är bekymrad. En av kalvarna är bara tre veckor.

– Lite liten med tanke på det som råder i trakterna, säger hon.

Hon och hennes man bor intill stora skogsmarker och har också avelshästar.

– Det är bara ett hopp över stengärdet för att komma in till våra djur. Jag känner mig väldigt otrygg med vetskapen om att ha varg här, säger hon.

Har sett varg

Ganska nära bor Görgen Persson som har jakthundar, beaglar, varav den yngste är 11 månader. Han berättar att hans fru har sett varg uppe i skogsbrynet när hon var ute med hundarna.

– Då kommer det en varg ut på vägen och stannar och tittar på henne och hon försökte skrämma den, men den blev inte särskilt rädd utan bara luffade iväg, säger han.

Även Åsa Malmberg och hennes sambo har sett varg utanför tomten. Åsa blev fascinerad men lättad över att de inte längre har får.

– På mors dag satt jag och sambon och sammanfattade dagen och rätt som det var gav den ena hunden ifrån sig ett dovt morrande. Jag följde hans blick och ute på vägen kommer det en varg. Jag reagerade med en gång och sa ”varg”, berättar hon.