Enligt Migrationsverket utgör den våldsamme mannens övergrepp mot familjen kriminella handlingar, men att familjen kan få hjälp av bosniska myndigheter.

”Romerna anses vara minst värda”

Mamman har i förhör med Migrationsverket sagt att hon för fem år sedan sökte hjälp på Kvinnojouren i Bosnien och att deras enda råd var att gå till polisen eller att söka hjälp i ett annat land. När hon sökt hjälp hos olika bosniska myndigheter ska hon ha blivit illa behandlad varje gång.

– Vi romer har inga rättigheter i Bosnien. Om jag hade kunnat få något skydd i Bosnien eller hjälp av människor och myndigheter så hade jag inte kommit till Sverige. Romerna anses vara minst värda där nere, säger mamman.

Mamman har upprepade gånger sökt hjälp i Bosnien. Hon gav upp och kände sig tvungen att lämna den våldsamma mannen och flydde då till Sverige.

– Vi romer har inget skydd. Jag vet inte hur många gånger socialen, polisen och kommunen har skickat ut mig på gatan när jag har sökt hjälp. De säger att jag inte har några rättigheter, säger mamman. 

Rapport: Polisen likgiltig mot romska offer

Migrationsverket hänvisar till sin egen rapport om situationen i Bosnien-Hercegovina. Men i sitt beslut tar inte Migrationsverket upp det som står längre ner i den rapporten:

”Bland romska kvinnor och barn finns en hög frekvens av våld i hemmet och likaså förekommer tvångs- och barnäktenskap. Romska kvinnor får inte tillräckligt skydd från myndigheterna i fall av våld i hemmet och detta bottnar i polisens fördomar mot romer”.

Barn riskerar bli handelsvara

Situationen för romska kvinnor som fallit offer för våld i hemmet har även uppmärksammats av FN och det amerikanska utrikesdepartementet. De skriver att polisen har en utbredd likgiltighet mot romska offer för våld och människohandel.

I UNICEF:s rapport om romska barns villkor i Bosnien står följande:

”Situationen inom romska familjer i Bosnien med uteslutning, diskriminering, hälsofarliga boenden, fattigdom och hunger gör att barnen blir väldigt sårbara för våld, utnyttjande, försummelse och vanvård. Barnen riskerar att hamna i människohandel, tiggeri och familjevåld. Var sjätte romsk flicka gifta sig när de är 12-14 år och nästan hälften gifter sig innan de fyllt 18 år”.

”Migrationsverket kan åka ner och ta reda på hur det är”

Migrationsverket skriver också i sitt beslut att romerna har rättigheter i Bosnien. Att det finns vissa problem, men att kvinnan och hennes tre barn kan få adekvat hjälp.

– Migrationsverket kan säga att romerna har rättigheter, men det är ju inte sant. De kan åka ner till Bosnien och själva ta reda på hur hur romerna har det. Jag vet hur det är och jag kommer aldrig återvända dit och utsätta mina barn och mig själv för det.

Migrationsverket säger att de inte har några kommentarer på grund av att beslutet är överklagat och nu ligger hos ärendet hos migrationsdomstolen.