Sverige har liksom många andra länder en åldrande befolkning, samtidigt finns det många barn och unga under 18. Det här gör att den så kallade försörjningskvoten kommer att öka i hela landet, alltså hur många som arbetar i förhållande till de som ska försörjas. Det här är ett problem för många av landets kommuner.

– Vi har ett utjämningssystem som ska kompensera för det här. Det innebär att även om man ligger högt så ska man få pengar till exempel för äldrevård eller skolor, men det kan få en betydelse på marginalen. Till exempel om man får en snabb ökning av äldre och måste bygga äldreboende, säger Annika Wallenskog, som är chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting.

”Utmaningen kommer att växa”

Enligt SKL är man dock i första hand inte oroade över ekonomin. På sikt så kan det dock bli brist både på resurser och personal.

– Det som är problematiskt redan nu är att man i vissa kommuner har svårt att få tag på personal. Man har redan nu har en ganska liten andel personer i yrkesverksam ålder och en stor belastning när det gäller att få folk som jobbar exempelvis i skolan eller äldreomsorgen. På sikt så ser vi ju att utmaningen kommer att växa, säger Annika Wallenskog.

”Slår mot alla kommuner”

Försörjningskvoten skiljer det sig rejält mellan olika delar av landet. Lägst är kvoten runt storstäderna. I Solna och Sundbyberg ligger den på ca 50, vilket är långt under riksgenomsnittet på 73. I ungefär var tredje kommun, 101 stycken, ligger kvoten över 90.

Det innebär att nästan lika många ska bli försörjda som de som är i arbetsför ålder. I 17 kommuner är kvoten över 100.  I de kommunerna är det alltså fler som ska bli försörjda än i arbetsför ålder. Högst är kvoten i Borgholm och Pajala.

– På sikt slår det här mot alla kommuner eftersom vi i hela Sverige har en ökning av kvoten, säger Annika Wallenskog.

Vad kan man göra då?

– Det handlar ju om att ställa om och jobba på nya sätt, till exempel ta tillvara på ny teknik.