Robert Andersson är docent i kriminologi på polisutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö och han sett att det skett en stor attitydförändring när det gäller brottslingar. 

– För 20 till 30 år sedan fanns det en förståelse för brottslingar och man tittade på deras livsomständigheter. Idag har vi fått en väldigt oförsonlig attityd. Det hänger också ihop med straffretoriken. Nu vill vi se hårdare tag och längre straff, säger Robert Andersson.

Viktig politisk arena

Den främsta orsaken till attitydförändringen är enligt Robert Andersson att kriminalpolitiken fått en annan roll.  

–Kriminalpolitiken har blivit en väldigt viktig arena för att visa handlingskraft från olika sidor. Den position som politikerna absolut inte vill hamna i är kunna beskyllas för att vara ”soft on crime”, det vill säga att man inte förespråkar hårdare tag. 

Forskning visar att hårdaret straff inte är effektivt för att få ned brottsligheten. Det finns också studier som visar att medborgarna inte stöder den här oförsonliga kriminalpolitiken, men det beror på hur man ställer frågan.

Fler utdrag kan leda till ökad brottslighet

– När man frågor folk ospecifikt, så får man den oförsonliga attityden. Om man däremot ställer människor för mer konkreta fall där de får reda på mer om brottet, brottslingen och omständigheter, så blir svaret annorlunda. Då finns det inte stöd för den oförsonliga attityden som politiken för. 

Robert Andersson tycker att det är problematiskt att allt fler arbetsgivare vill se utdrag ur polisens belastningsregister i samband med nyanställningar. Han tror att det i längden både kan öka brottsligheten och ökade klyftor i samhället. 

– En av de viktigaste faktorerna som får människor att sluta med kriminalitet är just att man får ett arbete, som gör att man kan förändra sitt liv. Arbete gör också att andra delar i livet kan ordna sig som till exempel boende. Det gör att man blir mindre brottsbenägen, säger Robert Andersson.