Det är ungdomsrörelsen KFUM som för andra året rankat landets ungdomskommuner. Fjolårets trea Emmaboda toppar, medan Umeå halkat ned en placering. Trean Kumla har klättrat från 24:e plats.

Grund för rankningen är nyckeltal för skola, fritids, föreningsliv, kultur, idrott och social omsorg för unga. Men den viktigaste faktorn för att bli en bra ungdomskommun är viljan att lyssna på de unga, enligt KFUM Sveriges generalsekreterare Patrik Schröder.

-Umeå, som vi har erfarenhet av genom vår verksamhet, vet vi lyssnar och är villig att investera i saker som är viktiga för unga. Det är intrycket vi får av Emmaboda också, säger han.

Hög lägstanivå viktig

En jättesatsning på exempelvis en idrottsarena behöver inte vara en vinst för ungdomarna, om stödet till all annan fritidsverksamhet krymper, fortsätter han.

-Alla kommuner kan ha ett starkt kort, men om man inte har en hygglig lägstanivå kan det bli dåligt i slutändan i alla fall. En bra socialtjänst är lika viktig som en bra skola, säger Schröder.

Emmaboda, med 9 000 invånare, har tidigare utmärkt sig som en bra skolkommun. Kommunalrådet Ann-Marie Fagerström (S) är ändå glatt överraskad över KFUM:s utmärkelse.

-Jag tror att vi sticker ut lite eftersom vi satsar mycket på kultur och fritid när andra kommuner drar ned, säger hon och nämner kulturskolan och ”Go onsdag” med kvällsöppna aktiviteter och bussar in till tätorten.

Överlevnadsfråga

Satsningarna på barn och unga är en överlevnadsfråga för samhället, hävdar Fagerström.

-Den mest akuta frågan här och i regionen är den krympande befolkningen. Det föds alldeles för få barn. Därför måste vi få våra invånare att tycka att det är positivt att bo här, med bra skolor och fritidsverksamhet.