Elmeskolan i Älmhult har gjort om sina klassrum. I stället för det klassiska rummet har varje elev fått sitt egna lilla kontor. Skolans rektor säger att detta gett eleverna en bättre lärandemiljö, och skolutvecklaren och psykologen Malin Valsö håller med.
Tillsammans med kollegan Frida Malmgren har Malin Valsö skrivit en bok om fysiska lärmiljöer som kom ut i januari. Det som hon pekar ut som allra viktigast för att få till en bra skolmiljö är att ha en genomtänkt strategi och en medvetenhet om hur hjärnan fungerar. Ett skräckexempel är de skolor som hon kallar för ”guldfiskskolor”, med mycket glas och stora öppna ytor. Där är risken stor för både visuellt buller och vanligt ljudbuller menar hon.
Om Elmeskolan: ”Uppfriskande”
– De ser ut som akvarier och skapar guldfiskminnen. Där ligger ju Elmeskolan i precis den motsatta ändan av spektrat och det är uppfriskande, säger Malin Valsö.
Samtidigt menar hon att det också måste finnas ytor för de uppgifter där barnen ska samarbeta.
– Vid vissa genomgångar är det dessutom bra att kunna skriva samtidigt, och hur löser man det när man ligger i en sackosäck eller sitter i en soffa? frågar sig Malin Valsö.
Men i stort är hon alltså positiv till Elmeskolans modell.
– Det är viktigt att skolor börjar utformas mer efter kunskaper om hur hjärnan fungerar än efter pedagogiska idéer.