Idag är det vanligt att människor lämnar efter sig information om hur deras sociala mediekonton och lösenord ska hanteras efter döden. Med dagens snabba utveckling av AI så tror begravningsentreprenörerna att det också kommer bli vanligare att människor lägger till information om huruvida de vill återskapas digitalt efter sin död.
”Skulle ge allt”
I en Sifoundersökning som begravningsbyrån Fonus har beställt svarar de flesta att de inte kan tänka sig att använda AI för att återskapa anhöriga, men frågan kommer bli vanligare tror man.
– Ibland möter vi till exempel mammor som måste begrava sina barn, och de säger att de skulle ge allt för att kunna prata med barnet igen, säger Angelika Holm, begravningsentreprenör från Älmhult.
”Skriv i testamentet”
Redan idag är det möjligt att digitalt återskapa en persons utseende, och till viss del personlighet, om man har tillräckligt med material – det vill säga video, text, bilder och ljud. Det finns ingen lag som reglerar AI i relation till döden och begravning. ”AI är lite vilda västern” – så säger forskarna om framtidens digitala avatarer.
– Vi kanske måste skriva i våra testamenten redan nu – jag vill eller jag vill inte återskapas efter min bortgång, säger Fredrik Heintz, AI-forskare på Linköpings universitet.
SVT frågade några personer i Växjö hur de ställer sig till att bli återskapade digitalt efter döden – så här svarar de:
Javascript är avstängt
Om Sifo-undersökningen om döden och begravning
Sifo-undersökningen genomfördes av Kantar Sweden på uppdrag av Fonus för att undersöka svenskarnas inställning till döden och begravning. 4 512 respondenter i åldrarna 18-79 år har svarat på undersökningen mellan den 25 januari och 6 februari 2024.
I undersökningen svarade 75 procent av de tillfrågade att de inte kan tänka sig att återskapa avlidna anhöriga.
93 procent av de tillfrågade svarade att de inte själva vill bli återskapade digitalt efter döden.
Undersökningen visar att den yngre generationen är lite mer positivt inställda till AI-tekniken jämfört med den äldre (10 procent bland 18–29-åringar, 2 procent bland 65–79-åringar).
