Det aktiva skolvalet, som införts i ett tiotal kommuner i landet, är ett av de förslag som las fram i den så kallade Skolkommissionens slutrapport från 2017. De föreslog reformen som ett sätt att öka likvärdigheten och minska segregationen i den svenska skolan.

För att uppnå just detta föreslog Skolkommissionen också att skolor som har fler sökande än platser ska få välja ut elever som bidrar till att skolan får en mer blandad elevsammansättning. Att göra så är ännu inte lagligt i Sverige, men en statlig utredning tittar på frågan just nu.

Åsa Fahlén som är ordförande i Lärarnas Riksförbund ser risker med att kommuner inför det aktiva skolvalet innan det är möjligt att genomföra alla delar av Skolkommissionens förslag.

”Tror att man ibland har för bråttom”

– Jag tror att man ibland har för bråttom. Man ser valfrihet som något oerhört positivt och så ser man inte riktigt vilka risker som finns med det. Det räcker inte att se till att alla väljer. Valsystemet måste ju vara utformat på ett sätt som ser till att vi inte spär på den skolsegregation som bostadssegregationen i grunden ger, säger hon till SVT Nyheter Småland.

Skolkommissionen föreslog också möjligheten för friskolor att ha kötid som kriterium för antagning tas bort, och att friskolor och kommunala skolor får gemensam antagning. 

– Ska det fungera så ska alla skolor in i samma antagningssystem. Det är en jätteviktig förutsättning, säger Åsa Fahlén till SVT Nyheter Småland.

För Torgny Klasson (L), som var en av de som kom med förslaget om aktivt skolval i Växjö, är det inget problem att det ännu inte går att genomföra alla delar av skolkommissionens förslag. Minskad segregation var nämligen inget huvudargument för honom.

– Vi tror inte att skolvalet i sig påverkar segregationen vare sig positivt eller negativt. Däremot tror vi att det är bra att människor blir aktiva, säger han till SVT Nyheter Småland.