Kostnaderna för att driva en folkhögskola ökar – med bland annat ökade lönekostnader, högre matpriser och elpriser som skjuter i höjden. Men anslagen till Sveriges folkhögskolor räknas inte upp i årets budget, och det finns ingen plan på att göra det kommande år.
– Grundproblemet är att de ordinarie anslagen inte uppräknats på många år, säger Anna Kellander Brewitz, skolledare Högalids folkhögskola.
Minskar antalet platser
I årets statsbudget har dessutom flera tillfälliga satsningar slopats, vilket får konsekvenser för kommande elever.
Bland annat får Grimslövs, Högalids och Oskarshamns folkhögskolor minska antalet utbildningsplatser, och skolorna för diskussioner om personaluppsägningar (se hur folkhögskolorna i Småland påverkas, i faktarutan nedan).
Följ med till Högalids folkhögskola i Kalmar och St Sigfrids folkhögskola i Växjö – i klippet ovan.
Så påverkas folkhögskolorna i Småland av minskade statsanslag
Emil Jörgensen, rektor på Oskarshamns folkhögskola
– Visst påverkar det utbudet, Vi kommer inte ha lika många utbildningar till hösten, med resultatet att det blir personalnedskärningar. Men vi kommer ta kostnaden för att slutföra de utbildningar som pågår. Det handlar om 500 färre deltagarveckor, alltså 10-15 personer.
– Det är jättetråkigt, vi har lagt våra extra utbildningsveckor på att utbilda undersköterskor. Men det är inte bestämt vilka utbildningsplatser som kommer försvinna.
Anna Kellander Brewitz, skolledare Högalids folkhögskola
– Samhällets behov har inte ändrats. De extraplatser vi fick skulle fortsatt behövas. Nu kommer ett par grupper försvinna, varje grupp är mellan åtta och 16 personer.
Blir det personalavgångar?
– Vi kommer lösa det med pensionsavgångar som inte ersätts.
– Men grundproblemet är att våra ordinarie anslag inte skrivs upp, ökade personalkostnader och minskade intäkter, där den ekvationer går inte ihop i längden.
Mathilda Söderlund, biträdande rektor på Vimmerby folkhögskola
– Vi påverkas av ökade kostnader och kommer absolut se över våra kostnader. Men vi drabbas inte lika hårt som rörelsefolkhögskolorna, eftersom vi har regionen i ryggen.
Har ni fått något pek från regionen att ni måste börja spara?
– Inte ännu, men budgetarbetet är inte färdigt.
Åke Holm, rektor Ölands folkhögskola
– Mycket neddragningar handlar om extra deltagarveckor, som vi inte hade möjlighet att utnyttja. Det som påverkar oss är att täckningsgraden för särskilt stöd blir sämre, med mindre pengar att föredela. Ett stöd riktat till de kort utbildningsbakgrund är borttaget helt och hållet.
– Sedan har det inte skett någon uppskrivning av stadsbidraget, med kostnadsutvecklingen så kan man se det som att det sker en neddragning på nästan 10 procent.
Per Ragnarson, St Sigfrids folkhögskola
– För ett antal år sedan hade vi lärarlyftet, men folkhögskolorna fick ingenting fast vi ska konkurera med samma lärare. Sedan har höjningarna av anslagen har i stort sett varit obefintliga. Vi står redan från början illa rustade.
– Vi kommer förmodligen inte göra oss av med någon personal närmsta åren, det är relativt stabilt fortfarande. Vi har jobbat mycket med kostnadsbesparande åtgärder.
Erik Engsbråten, rektor Grimslövs folkhögskola
– Det drabbar oss rätt så tufft. Vi tappar 3,6 miljoner kronor från årsskiftet. Det betyder att drygt 20 procent av våra platser inte är finansiesierade.
– Vi kommer behöva ändra utbildningsutbudet, att minska det. Däremot finns inte något beslut av styrelsen om vilka utbildningar som vi kommer minska.
Finns det risk för personaluppsägningar?
– Försvinner utbildningar finns absolut en risk att vi måste minska antalet anställda.