– Det är en jätteoro att det ska komma hit, säger hästägaren Elaine Rosengren.
Hennes hästar går och betar inte långt från väg 136 och eftersom stånds fungerar som en maskros, där fröerna sprids med vinden, är hon orolig att den ska komma till hennes hagar.
Hör henne berätta i klippet ovan om vad hon måste göra om det händer.
Vanligtvis undviker betande djur plantan om det finns mycket bete eftersom den smakar illa. Men när den torkar försvinner den beska smaken medan giftet finns kvar och djuren kan då få i sig det – ofta med dödlig utgång.
– I och med att den fortfarande är giftig i höet eller hösilaget är man orolig. Där är den också svårare att upptäcka än när den står och blommar ute, säger Elaine Rosengren.
Lantbrukare vill se lagstiftning
Växten har funnits i Sverige länge och räknas inte som invasiv. Vid en inventering de senaste åren har man sett att växten har ökat på Öland sedan år 1938, men inte på samma sätt som i Skåne.
Där sprider sig växten explosionsartat och där vill lantbrukare nu se en lagstiftning som kan stoppa spridningen.
På Jordbruksverket jobbar man med att sprida kunskap om stånds genom öppna webbinarier.
– Det finns inget regelverk runt stånds som med exempelvis flyghavre så vi kan inte göra så mycket mer än att informera, säger Anders Arvidsson, rådgivare på Jordbruksverket.
Så bekämpar du stånds
- Du kan förebygga genom att inte ha ett för högt betestryck på vallarna och vara noga vid vallanläggning.
- Om du får in stånds bör du gräva upp plantan med rötterna och så vallfrö i luckan som bildas.
- Det är viktigt att du får med hela rotsystemet eftersom glömda rotbitar kan bilda nya plantor.
- Du bör också stängsla området så att djuren inte kommer åt att beta där.
Källa: Jordbruksverket