Efter interna stridigheter har Kalmar konstmuseum till sist presenterat en ny chef, men det infekterade bråket skrämmer inte Joanna Sandell.
– Utmaningar har jag haft gott om, även i Botkyrka, säger den nyutnämnda chefen Joanna Sandell som närmast kommer från Botkyrka konsthall.
Brokig bakgrund
Senaste året var mycket turbulent på Kalmar konstmuseum. I mars fick den dåvarande chefen Bengt-Olof Johansson sparken av styrelsen. Men styrelsen var oenig och efter interna stridigheter valdes en ny styrelse. Förenklat har bråket handlat om vilken typ av utställningar som ska visas – finkultur eller konst som är mer tillgänglig för gemene man.
– Som person är jag orädd. Jag är själv invandrad till Sverige. Jag är född i Finland och är uppvuxen på Hawaii och har en partner från Kapstaden i Sydafrika. Mitt liv är präglat av olikheter, så att möta ett nytt uppdrag ser jag fram emot och jag är inte rädd för det som har varit, säger Joanna Sandell.
Präglad av Afrika
Hon kom till Sverige 1990 och hon pluggade då till journalist på journalisthögskolan i Göteborg. Joanna Sandell bevakade sedan Sydafrikas första fria val 1994 för Sveriges radios räkning och efter att ha jobbat som journalist fram till i början av 2000-talet flöt hennes intresse för konst och design samman med journalistiken. Så även om hon inte arbetat som renodlad reporter på mer än tio år har texten också varit närvarande i konsten. Sedan 2006 har hon varit chef för Botkyrka konsthall och alla erfarenheterna smälter nu samman och kommer att synas i Kalmar konstmuseums utställningar.
– Jag kommer blanda och ha ett program där mycket ska släppas in, men också där man kan få se ett konstnärsskap som inte setts i Sverige tidigare.
Vad tänker du på då?
– Jag kommer säkert titta på frågan om globalisering, folkförflyttningar och flykt. Det finns ingen som inte behöver tänka på det idag. Det finns också många konstnärer i Sverige som inte uppmärksammas just för att de är flyktingar. Så det handlar om att vaska fram dem.
Hur kommer det märkas att det är just du som leder konstmuseet?
– Bland annat genom mitt nätverk där jag den senaste tiden har arbetat mycket på den Afrikanska kontinenten. Jag är en hyfsat ung kvinna. Det är klart att den jag är kommer att prägla verksamheten. Och att jag jobbat i en kommun präglad av mångfald, det kommer synas, säger hon.