Sedan förra året är det lättare att dela energi mellan olika byggnader utan tillstånd. Detta tack vare nya bestämmelser i den så kallade IKN-förordningen om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen.

– De nya bestämmelserna kom till för att öka lokalproduktion av el och det tycker vi är bra. Men dessa kom inte till för att skapa olika affärsmässiga upplägg på nätkollektivets bekostnad, säger Therese Andersen, kommunikationschef på Kalmar energi.

Det privata fastighetsbolaget SBF Kalmar ser stora förtjänster med ett eget internt nät som de vill få till stånd i stadsdelen Oxhagen i Kalmar.

–  Förutom att kunna leverera egenproducerad solel till våra hyresgäster vill vi också sälja elöverskottet på marknaden, säger Bo Wernersson, fastighetschef på SBF Kalmar.

Riskerar förlora abonnenter

Kalmar Energi riskerar även att förlora ett hundratal elnätsabonnenter och nätbolaget oroar sig för hur interna nät kan påverka det så kallade nätkollektivet.

– Vi har gjort investeringar och det kostar att driva nätet. Färre kunder anslutna till det gemensamma nätet, eller nätkollektivet, skulle leda till högre avgifter för de kvarvarande kunderna och det tycker inte vi är helt rättvist. En sådan lösning gynnar inte kollektivet eftersom det blir dyrt för individen, säger Therese Andersen.

Tvisten ligger hos Energimarknadsinspektionen. EI,  som väntas meddela ett prejudicerande, så kallat bindande besked, inom snar framtid.

– Utöver att varje fall är specifikt, med unika förutsättningar, har det inte hunnits publiceras särskilt många bindande besked. Praxis är en viktig del av att alla intressenter med liknande situationer och lösningar behandlas lika i hela Sverige, säger Therese Andersen.