För en utomstående kan bara ansökan om legitimation verka krånglig. 16 dokument ska skickas in för att Socialstyrelsen ska påbörja en handläggning av ärendet, en handläggning som i nuläget beräknas ta runt tre månader.
Detta är den ”enkla” vägen, för läkare som tidigare arbetat i ett EU-land, Norge, Island, Liechtenstein eller Schweiz. Läkare från länder utanför EU har många steg att ta sig förbi innan en ansökan kan påbörjas.
Josef Axelsson är utredare för ansökningar från EU-länder. Han menar att det svåra för dessa läkare brukar vara att få tag i de rätta intygen från landet man tidigare arbetat i.
– Min erfarenhet är att svårigheten i de ansökningarna ofta består i att få ut rätt intyg från behöriga myndigheter i andra länder, säger han.
Längre väg för läkare från länder utanför EU
För personer som kommer från ett annat land ser ansökningsprocessen annorlunda ut. Bara det första steget, där Socialstyrelsen prövar den tidigare utbildningen, har just nu en handläggningstid på åtta månader. På Socialstyrelsen menar man att det här är en tid många använder för att lära sig svenska. Om den ansökandes utbildning motsvarar en svensk utbildning är nämligen nästa steg svenska.
När man klarat av språket kan de läkare som inte har en specialistutbildning göra ett medicinskt kunskapsprov. Provet får man göra max tre gånger, sen är det stopp. Men vill man kan man istället söka till en ettårig kompletterande utbildning på Karolinska institutet. Utbildningen har dock många sökande och det är ofta svårt att få en plats. Därefter följer allmäntjänstgöring på minst 18 månader. Läkare med en tidigare vidareutbildning genomgår istället en provtjänstgöring inom sitt specialistområde.
Kurs i samhällskunskap
Läkare som tagit sig vidare i ovan nämnda steg ska sedan gå en kurs i samhälls- och författningskunskap. På Socialstyrelsens hemsida beskrivs detta såhär ”Läkare som arbetar i Sverige ska ha för yrkesutövningen nödvändiga baskunskaper om svenska samhällsförhållanden samt om lagar och författningar som gäller inom verksamhetsområdet”.
Efter prov, tjänstgöring och kurser är det sedan till slut dags att ansöka om legitimation.
Men på socialstyrelsens hemsida poängteras att det i slutändan ändå är arbetsgivaren som avgör vilken kompetens som behövs inom verksamheten för att kunna bedriva en god och säker vård. Det socialstyrelsen bedömer är om en person uppfyller kraven för att få en svensk legitimation.