– Vi har bra kompetens att studera orsakssamband. Alltså att renodla effekten av en reform som införs, säger Hans Grönqvist, projektledare och professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.
Under den pågående våldsvågen kommer också politiska utspel om åtgärder mot den organiserade brottsligheten.
Under torsdagen framkom bland annat att regeringen vill införa ungdomsfängelser om tre år och att Socialdemokraterna vill se lagändringar för att militären ska kunna hjälpa polisen.
Ett nytt forskningssamarbete, ”Svenska kriminalpolitiska laboratoriet”, ska nu ge sig i kast med att utvärdera vilka kriminalpolitiska reformer som verkligen leder till minskad brottslighet.
Följa individer
Med hjälp av stora mängder registerdata ska de bland annat följa individer som har blivit dömda de senaste decennierna – för att se om de som fått ett strängare straff återfaller i brott eller inte.
Andra insatser som ska undersökas är införandet av fotboja på 90-talet och de senaste årens ökade antal poliser. Forskarna kan också följa effekten av reformer som införs i nutid.
– Vi hoppas att kriminalpolitiken ska bli mer kunskapsbaserad, säger Peter Lindström professor i kriminologi.
Hör honom svara på frågor om forskningsprojektet i klippet ovan.
Forskningsmiljöer
Vetenskapsrådet delar nu för första gången ut projektpengar till så kallade forskningsmiljöer inom ämnet brottslighet, totalt delas 99 miljoner kronor ut till sju projekt (se faktaruta).
Projektet ”Svenska kriminalpolitiska laboratoriet” är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Harvard university, London School of Economics och Paris School of Economics, och har fått 17,7 miljoner kronor.
Fakta: Nya anslag till forskning om brottslighet
2020 fick Vetenskapsrådet i uppdrag av regeringen att tillsätta ett nationellt forskningsprogram om brottslighet. Bland annat efterfrågades mer kunskap om hur Sverige kan stärka kampen mot organiserad brottslighet.
År 2022 hade Vetenskapsrådet en budget på 24 miljoner kronor till forskningsprogrammet. 2023 har budgeten växt till 45 miljoner kronor.
I september 2023 delade Vetenskapsrådet för första gången ut pengar till så kallade forskningsmiljöer inom ämnet. Forskningsmiljöer är större grupper forskare än normala projekt, och består av forskningsgrupper från flera universitet och ämnen, och som arbetar mot ett gemensamt mål.
Här är projekten som får medel:
Beviljade projekt – lärosäte – anslag
Isotopanalyser för att påskynda brottsutredningar – Göteborgs universitet – 7 522 308 kronor
Tvärvetenskapligt program för muntliga vittnesmål (MPORT): Utmaningar och innovationer för att säkra bevisning från mänskliga källor – Göteborgs universitet – 17 339 000
Att lösa brott med postmortem metabolomik och artificiell intelligens – Linköpings universitet – 13 005 786
Svenska kriminalpolitiska laboratoriet – Linnéuniversitetet – 17 727 000
Organiserade kriminella grupperingar – Malmö universitet – 14 745 000
Forskarkonsortium för studier om kriminella samarbeten i Sverige – Institutet för framtidsstudier – 16 960 000
När våld blir ett accepterat handlingsalternativ – Malmö universitet – 11 420 695