— Vi sökte ett utlåtande för Solveig och bad skolan att utreda om hon möjligtvis hade aspergers för hon skolvägrade och var så tillbakadragen. Men svaret var då att hon inte hade aspergers på något håll utan var särbegåvad. Sen väntade vi med att utreda Alicia för hon ville inte riktigt, säger Anna.
Både Solveig och Alicia flyttades till slut upp två klasser och båda har idag tagit studenten. Men när Anna blickar tillbaka på döttrarnas skolgång minns hon den som tuff.
— Jag minns det som ett enda långt krig där man ska stå till svars för allt. Där man konstant ska oroa sig för om de stannar hemma idag kanske det idag som skolan oros anmäler.
Se klippet ovan för att höra Anna berätta mer.
Om särbegåvning
- Det är först på senare år som begreppet särbegåvning har etablerats, och fortfarande är det ganska okänt för många, och säkert också omdiskuterat.
- Det handlar om personer med en hög IQ som lär sig ovanlig snabbt, är logiska och intellektuellt nyfikna och har en förmåga till analytiskt tänkande. De är ofta kreativa, odlar specialintressen och ifrågasätter inte sällan regler och auktoriteter.
- I en svensk studie* bland 287 personer med en IQ över 131 vantrivdes hela 92 procent i grundskolan och något färre på gymnasiet. Det är inte helt ovanligt att de hamnar i konflikter med kamrater och lärare och att deras agerande leder till kontakter med elevhälsan, till exempel för att man misstänker ADHD eller någon annan diagnos.
* Ur Skolverkets Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever 2016