Stenografi är en skrivmetod för att anteckna med hög hastighet. Den som stenograferar använder förkortningar och symboler, många gånger med en personlig stil, som kan göra det svårt för utomstående att tyda.
– Astrid kallade det ”krumelunser”. Jag har fått se några exempel och jag tror att jag kan tyda det, säger Monica Lindor till SVT.
Manusen hittills obeforskade
Det är Svenska barnboksinstitutionen som ska gå igenom Astrid Lindgrens 670 stenogramblock som hittills är helt obeforskade. Till sin hjälp används digitala metoder men också omkring 140 volontärer.
Först ut är de 52 stenogramblock som innehåller originalmanuset till ”Bröderna Lejonhjärta”.
– Vi vill få reda på om det skiljer mycket från de så kallade ”krumelunserna” till den färdiga boken. Vi kan ju hitta något riktigt spännande som inte alls står i boken, säger Monica Lindor.
Stenograferat hela livet
73-åriga Monica Lindor har stenograferat i hela sitt yrkesliv i rollen som sekreterare och administratör, något som hon fortsatt med som pensionär inom föreningslivet. När Svenska barnboksinstitutionen annonserade om projektet var hon en av dem som anmälde sitt intresse.
– Jag gillar Astrid Lindgren väldigt mycket, men sen tänkte jag att jag kunde hjälpa till, för det är inte så många som kan det här med stenogram i dag, säger hon.
Krumelunser
Astrid Lindgren beskriver skämtsamt stenografi som ”krumelunser” i bilderboken Assar Bubbla som gavs ut 1986.
”Folk som skriver såna där krumelunser gör det bara för att retas och för att ingen ska kunna läsa deras hemligheter”, säger en ilsken Assar Bubbla efter att ha stulet ett stenogramblock i jakt på ”klenodier”.