Hur skapade Astrid Lindgren sina böcker? Vilka andra vägar kunde de tagit? Vilka konstnärliga val gjorde hon på vägen?
Det är frågor som forskarna nu vill försöka få svar på i projektet “Astrid Lindgren-koden”.
– Lindgrens kreativa process är en otroligt kittlande dimension av hennes författarskap i och med att den är så underforskad och har legat gömd i de här manuskripten, säger Malin Nauwerck, litteraturforskare vid Uppsala universitet som leder projektet på Svenska barnboksinstitutet.
Ansetts omöjliga att tyda
Astrid Lindgren var utbildad sekreterare och skrev alla sina originalmanus med stenografi, en skrivmetod för att anteckna med hög hastighet. Hennes 670 stenogramblock finns bevarade och har länge ansetts i princip omöjliga att tyda.
Målet är att få helt ny kunskap om Astrid Lindgrens författarskap, men också att utveckla digitala metoder för att analysera handskriven text. Forskningsprojektet har sammanfört kompetenser inom litteraturvetenskap, datavetenskap och stenografi.
– Vi tränar en dator att läsa stenografi. Det fina är att vi kan dra nytta av transkriberingen från våra stenografer för att träna och förbättra våra algoritmer, säger Malin Nauwerck.
Pågår under tre år
Projektet kommer pågå mellan 2020 och 2022.
– Stenografin gav Astrid Lindgren ett eget rum för sitt skapande. Jag skulle tro att hon var rätt nöjd med att hennes stenogram har gjort det svårt för litteraturvetare att komma åt hennes originalmanuskript, säger Malin Nauwerck.
Ni kan ju hitta partier som Astrid valde bort och kanske inte ville skulle bli offentliga. Hur ställer ni er till det?
– Böckerna som publicerades är de som påverkat läsarna. Vägen fram till dem går inte att jämföras med de färdiga verken men är väldigt intressant för oss som vill veta hur konst blir till.