polisens kartläggning av våldsamma män i Småland

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör polisens nationella samordnare berätta om kartläggningen i klippet ovan. Foto: Emil Granrot/SVT Grafik

Polisen har kartlagt 26 män i Småland som kan döda kvinnor – vill förhindra grova brott

Uppdaterad
Publicerad

Polisen i region syd har utifrån olika riskfaktorer kartlagt 26 män i Småland som löper ökad risk att vara våldsam mot sin partner.

I hela landet har polisen kartlagt 300 högriskmän.

– Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som vi måste komma tillrätta med, och då behöver vi alla metoder som finns, säger Fredrik Liljeroos, polisens nationella samordnare.

År 2021 berättade dåvarande rikspolischef Anders Thornberg om polisens nollvision för våld i nära relationer, och att den typen av brott skulle prioriteras lika mycket som gängkriminalitet.

Men trots nollvisionen mördas 15 kvinnor i genomsnitt per år av en man de har eller har haft en relation med, enligt Jämställdhetsmyndigheten.

– Den här typen av mord glöms bort ibland, det är ett samhällsproblem som vi måste komma tillrätta med, säger Fredrik Liljeroos.

Kartlagt drygt 300 män

I ett försök att förebygga brott har polisen nu kartlagt drygt 300 män runt om i landet som högriskaktörer som kan utöva våld mot sin partner, och i värsta fall döda. Kartläggningen bygger på information som endast polisen har tillgång till.

– Det kan vara allt från tidigare anmälningar till händelserapporter. Och om vi då ser att det finns ytterligare riskfaktorer går det att sålla ut de här individerna, säger Fredrik Liljeroos.

Varken förövare eller offer som ingår i kartläggningen är medvetna om att polisen ringat in dem.

– Det kan bli så att de är medvetna om det senare när de märker att det sker någon form av polisarbete, säger Fredrik Liljeroos.

Polisens nya verktyg

Hösten 2023 fick polisen fler verktyg för att förebygga brott i samband med ny lagstiftning om preventiva tvångsmedel. Om ett grovt brott antas vara på väg att begås kan polisen i ett tidigt skede exempelvis lyssna av samtal och hämta ut data.

Det är verktyg som polisen nu vill undersöka ifall det går att använda även i brott i nära relationer.

– Jag tror att vi kan använda mer av de verktyg som finns, som hemliga tvångsmedel. Vi ska undersöka möjligheten, och se om det är applicerbart även här, säger Fredrik Liljeroos.

På grund av sträng sekretess får polisen inte information om de utsatta kvinnorna från varken socialtjänst eller sjukvård. Det gör att polisen inte har en komplett bild över vilka som löper mest risk att utsättas för våld.

Caroline Coucher, verksamhetsledare på kvinnojouren Blenda i Växjö delar den synen, och menar att myndigheterna behöver samverka mer med varandra.

– Regeringen har tillsatt pengar för gängkriminaliteten och måste göra detsamma för att förhindra mäns våld mot kvinnor och barn, säger hon.

Hör Caroline Coucher berätta mer i klippet nedan.

Caroline Coucher, verksamhetsledare på kvinnojouren Blenda i Växjö

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Vi måste jobba ännu mer förebyggande, och mer verkningsfullt i tidiga ålder så att inte våldet uppkommer senare, säger Caroline Coucher, verksamhetsledare på kvinnojouren Blenda i Växjö. Foto: Kajsa Oscarson/SVT

Riskhöjande faktorer

Det måste finnas flera av följande risker och sårbarheter kring en person för att den ska identifieras som så kallad högriskaktör inom partnervåld.

  • Kännedom om eller uttalad suicid från våldsutövaren
  • Kontrollerande beteende/svartsjuka
  • Allvarligt och/eller upptrappat våld
  • Misstänkt tillgång till vapen
  • Förekomst av strypvåld
  • Överträdelse av kontakförbud
  • Psykisk ohälsa/missbruk
  • Pågående separation/uppbrott/vårdnadstvist
  • Hedersnormer
  • Kriminell belastning
  • Målsägandens rädsla
  • Partners graviditet

Källa: Polismyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.