Per Lublin (ÖP) Foto: Gustav Röriksson

Efter hätsk stämning – nu inför politiker uppförandekod

Uppdaterad
Publicerad

Flera förtroendevalda har avgått och stämningen på en del fullmäktigemöten beskrivs som hatisk. Nu har flera gruppledare i Borgholms kommunfullmäktige skrivit under en uppförandekod för att stävja trakasserierna. Alla förutom Per Lublin från Ölandspartiet.

– Förrförra fullmäktigemötet då vi diskuterade Åkeboskolan, det var en fruktansvärd stämning i fullmäktige, det var hat som man riktigt kände i hela rummet, säger Eva-Lena Israelsson (S), ordförande i Borgholms kommunfullmäktige.

Under fredagen hade därför Eva-Lena Israelsson (S) presskonferens tillsammans med Eva Wahlgren (C), förste vice ordförande och Anders Nyholm (M) , andre vice ordförande. Uppförandekoden har tagits fram via riktlinjer från Sveriges kommuner och landsting och finns i en del andra kommuner.

Pekar ut en person

Samtliga vittnar om att det är en hätsk stämning och att flera, framförallt kvinnliga förtroendevalda, har valt att lämna sina poster på grund av det här.

Alla tre menar att det är Per Lublin från Ölandspartiet som står för trakasserierna och tillmälena.

Situationen har förvärrats efter valet 2018 och ska enligt Per Lublin bottna i ett missnöje av att inga av Borgholms partier velat samarbeta med Ölandspartiet. Han menar även att det i sig är en krigsförklaring från de andra politiska partierna i Borgholms kommunfullmäktige.

Har du någon förståelse för de politiker som riktar kritik mot ditt uppförande?

– Nej det har jag inte för det ingår i det jag pratar om angående respekt mot sina politiska motståndare och att man även respekterar deras väljare och det har de inte gjort.

Du ska ha kallat en annan politiker för en ”jävla kärring”, tycker du det är ett rimligt sätt att uttrycka sig i fullmäktige?

– Ja, nu var det en gubbe som jag kallade för det och jag tyckte att han var just det jag sa. Och jag står för de uttrycken.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.