Ekonomiska fallgropar
Dubbla boendekostnader:
Den ene parten ordnar ett nytt boende utan att den andre parten vet om det. Dubbla boendekostnader kan fresta ekonomin hårt.
Stora engångskostnader:
Engångskostnaderna vid skilsmässan kan bli större än man räknar med. Exempel på engångskostnader är nya möbler, nytt porslin, flyttkostnader, flyttstädning, eventuellt inköp av ytterligare en bil. Överslagsberäkna vilka engångskostnader som kan uppstå.
Dyrare att bo själv:
Det kan bli svårt för den ene eller bägge parter att klara ekonomin var för sig efter skilsmässan. Levnadskostnaderna stiger efter separationen. Det kan handla om dubbla boendekostnader, dubbla bilkostnader, ökade reskostnader för att träffa gemensamma barn, dubbla fasta kostnader för TV-avgift, bredband, el, telefonförsäkringar samt behov av dubbla uppsättningar kläder och leksaker för barnen.
Man måste låna:
För att klara engångskostnaderna och de ökade levnadskostnaderna kanske man behöver ta ett lån som belastar ekonomin ytterligare. Bostaden är svårsåld Försäljningen av den gemensamma bostaden kan ta längre tid än beräknat. Det kan leda till att man måste gå ner i pris för att få bostaden såld. Är bolånen stora i förhållande till värdet på bostaden kan man få en restskuld.
Banken går inte med på att dela upp lån:
Man kan skiljas ifrån varandra men kanske inte från gemensamma lån. Många tror att man alltid har rätt att dela gemensamma lån, 50/50. I själva verket är varje part ansvarig för hela lånet fullt ut tills lånet delas upp. Banker gör en noggrann kreditprövning och är inte skyldiga att gå med på att lånet delas upp. Ta kontakt med banken på ett tidigt stadium.
Om konflikten trappas upp:
Oenighet om ekonomin kan utvecklas till en destruktiv konflikt där man inte längre försöker hitta den gemensamt bästa lösningen. Behov av hämnd kan göra att någon eller båda parter agerar så att den andre eller båda parter förlorar ekonomiskt. Detta kan vara förödande för ekonomin.
Risk för att underhållsstöd blir en skuld:
Om man inte kommer överens om underhållsbidrag till barnen kan någon av föräldrarna ansöka om underhållsstöd via Försäkringskassan. Den förälder som ska betala får sedan göra det via Försäkringskassan. Om ärendet drar ut på tiden kan det leda till att en skuld byggs upp hos Försäkringskassan. Skilsmässan i sig innebär ju merkostnader och därför kan det vara svårt att betala en större klumpsumma till Försäkringskassan på en gång. Då finns risk för att underhållsskulden går till Kronofogden.
Checklista för ekonomin när man separerar
1) Sätt av tider då ni pratar ostört om ekonomin. Försök sträva efter att göra det bästa möjliga av situationen för bådas bästa. Lista saker som behöver göras och fördela arbetet. Utnyttja varandras styrkor (en kan vara bra på papper, en kan vara bra på att sälja saker) Skriv till varandra om det är för känsligt att träffas. Använd då helst mejl eller vanligt brev. Undvik SMS – komplicerade saker behöver få ta tid och plats. Min erfarenhet är att snabb och kortfattad korrespondens ökar risken för missförstånd. Ha i åtanke att det förmodligen är en mycket jobbig situation för er båda. Försök att inte göra för stor affär av det som sägs eller görs i affekt.
2) Läs på och skaffa juridisk överblick. På Sveriges domstolars hemsida finns information om bodelning både för dig som är gift eller sambo. Man kan också läsa in sig på andra webbplatser, t ex Juridikfokus, Skilsmässa.se, Boka tid hos jurist om ni är tveksamma om hur ni ska gå till väga.
3) Skaffa ekonomisk överblick. Lista tillgångar och skulder. Överslagsberäkna hur månadsekonomin ser ut före och efter separationen för varje part. Använd gärna Konsumentverkets budgetkalkyl. Glöm inte att ta med engångskostnader, exempelvis flyttstädning, nya möbler och husgeråd. Undersök om du har rätt till bostadsbidrag.
4) Barnen i första hand. Läs Försäkringskassans information till föräldrar som separerar. Ta hjälp av Försäkringskassans planeringsverktyg och avtalsmallar för att räkna ut eventuellt underhållsbidrag.
5) Bostaden. Sälja eller ha kvar? Mer information om att sälja finns på sajten Omboende.se. Boka tid hos banken för rådgivning om en av er vill överta bostaden.
6) Fördela övriga gemensamma tillgångar, saker av mindre värde. Ta reda på marknadsvärdet och fördela eller sälj. Gör en gemensam lista så att båda får överblick.
7) Dela upp gemensamma lån och skulder. Kontakta banken tidigt, det är inte självklart att banken accepterar att lånen delas. Ny kreditprövning görs alltid.
8) Flytta över avtal till rätt person. Avtal om el, telefoni, TV, bredband ska flyttas till den som ska använda tjänsterna.
9) Ta hjälp om ni kör fast. Kontakta familjerådgivningen eller kommunens budgetrådgivning.
10) Ändra förmånstagare på försäkringar. När separationen är klar och den nya vardagen börjar ta form är det bra att gå igenom försäkringar och se om du behöver ändra förmånstagare och eventuellt testamente. Mer tips om detta har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg.