Runt om i landet ser organisationen en ökning av ukrainska flyktingar som söker stöd. I Stockholm kommer runt 400-500 personer vid varje tillfälle till Röda korsets verksamhet för ukrainare, där man ger lunch och delar ut presentkort till mataffärer. I Växjö kan uppåt 200 personer komma när Röda korset delar ut matkassar.
– Det är allvarligt, just för att det är så många som kommer och söker hjälp för enkla humanitära, grundläggande behov – som mat, kläder, hygienartiklar, pengar till telefonkort, transport och så vidare, säger Karin Ödquist Drackner.
Vill se SFI och höjd dagersättning
Nu vill Röda korset att den dagersättning som ukrainska flyktingar och asylsökande från andra länder får ska höjas, en fråga som organisationen drivit länge. Organisationen vill också att ukrainare ska få rätt till fullvärdig SFI.
– Jag tror att man från början tänkte att det här var någonting som var tillfälligt, men vi ser ju ingen ände i kriget, säger Karin Ödquist Drackner.
I klippet ovan svarar Röda korsets migrationsexpert på tre frågor om varför hundratals ukrainare i Sverige söker humanitär hjälp.
Det här gäller för ukrainska flyktingar
Personer som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet har rätt till samma ersättning som asylsökande, och får följande belopp:
På boenden där mat inte ingår är dagersättningen
- 71 kr/dag för vuxna ensamstående
- 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushållskostnader
- 37 kr/dag för barn 0–3 år
- 43 kr/dag för barn 4–10 år
- 50 kr/dag för barn 11–17 år.
På boenden där mat ingår är dagersättningen
- 24 kr/dag för vuxna ensamstående
- 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
- 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år
Familjer som har fler än två barn får hel dagersättning för de två äldsta barnen och halv dagersättning för övriga barn. Ersättningen ges sju dagar i veckan.
Särskilt stöd
Man kan också ansöka om särskilt bidrag, då ska man ha ett ”mycket starkt behov av något som inte täcks av dagersättningen”. Det kan till exempel handla om glasögon, en barnvagn eller vinterskor. Bedömningen görs individuellt av Migrationsverket.
Källa: Migrationsverket
Detta är massflyktsdirektivet
- I mars 2022 fattades ett EU-beslut att massflyktsdirektivet skulle aktiveras -– därmed fick personer från Ukraina eller som bodde i Ukraina möjlighet att få tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU.
- Skydd enligt massflyktsdirektivet ger samma skydd som för asylsökande. Skillnaden är att asylsökande befinner sig i en asylprocess och väntar på besked om uppehållstillstånd medan massflyktingar redan fått tillfälligt uppehållstillstånd.
- Ukrainska medborgare kan i nuläget inte beviljas asyl i Sverige, eftersom Migrationsverket har beslutat om beslutsstopp.
- Uppehållstillstånd som beviljades under 2022 gäller till och med den 4 mars 2023. För de som söker uppehållstillstånd första gången 2023 och för de som söker och får förlängt uppehållstillstånd, gäller tillståndet till och med den 4 mars 2024.
Källa: Migrationsverket, SVT