Forskare har tidigare sett att det finns tydlig ökad risk för hälsorisker som cancer bland personer som bor i närheten av glasbruken i Småland – men risken har inte fullt ut kunnat förklaras av gifter i marken och grundvattet.

– När vi tittade på grönsakerna eller dricksvattet kunde vi inte förstå varför det eventuellt fanns sjukdom i det här området, säger Anna Augustsson, docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet.

Därför har forskarna nu, för första gången, gjort beräkningar av hur bly historiskt har spridits i luften som boende andades runt tio glasbruk i Småland.

Andades in bly

Forskarna kunde se att exponeringen för bly via luften var betydligt större än den via maten under stora delar av 1900-talet, vilket antyder att inandningsluften är den största källan för för exponering av miljögifter i området.

– Det vi ser är att utsläppen av bly ökade kraftigt under 60- och 70-talen för att sedan gå ner.

Värst var det i området kring Kosta glasbruk, där koncentrationen bly i luften var 50 gånger mer än vad som tolereras i dag, för personer som bodde inom 500 meter från glasbruket (se faktaruta).

Störtdök

Samtidigt visar studien tydligt hur utsläppen gick ner i slutet av 1900-talet, när glasbruken började filtrera bort gifterna.

Och det är ett viktigt fynd, när man tänker på de hälsorisker som synts runt glasbruken – de uppmätbara halterna bly i luften i dag är lägre än i en vanlig stad, enligt Anna Augustsson.

– De absolut största riskerna är förhoppningsvis överspelade.