– För det första, att det går att göra sådana här saker är en stor lärdom, att det faktiskt gick att genomföra och att det fanns så många kvinnliga reggaeartister. Det borde man ha förstått 2019 såklart, men ändå var det en ögonöppnare, säger Mir Grebäck von Melen som är festivalens kommunikatör. 

Öland Roots fick en del kritik för sitt beslut och hoppades på ett större stöd från andra feminist- och jämställdhetsgrupper.

– En intressant kritik var att man tyckte att det här var att motarbeta jämställdhetsfrågan. Då kan man ändå känna ”Bra! Då vill vi samma sak i alla fall”, men sen har vi en annan analys. Jag trodde framförallt allt att den jämställdhetsrörelsen som finns i Sverige, att vi skulle komma in i den debatten. Både få stöd och hitta vänner men det gjorde vi inte, säger hon.

Fick kritik

En annan kritik som festivalen fick var att kvalitén skulle påverkas om arrangörerna skulle utgå ifrån kön.  

– Vi hade Marcia Griffiths på scen och det var jättestort. Vi hade fler internationella akter än vi någonsin haft, så den kritiken ville vi bara borsta bort, för den är långt ifrån sanningen.  

Vill inkludera fler

Hur festivalerna kommer att se ut framöver är oklart men arrangörerna har inte gett upp frågan om en jämställd scen. 

– Vi är inte klara men det finns kanske andra representationsdelar som vi kan jobba med. Det är en lång väg kvar till en jämställd scen. 

Den här frågan är en del av projektet Sverige möts. För att få veta mer kan du antingen svara på frågan eller gå in på Sverige möts hemsida.