Antalet funktionsnedsatta som får assistans är ganska konstant, däremot har antalet beviljade timmar ökat rejält. Och därmed kostnaderna. Nu betalar staten runt 30 miljarder till personlig assistans. Redan under alliansregeringen började man titta på kostnadsökningen och bland annat försöka kartlägga fusk och kriminalitet inom assistansbranschen.

Under det senaste året har personlig assistans hamnat i fokus och nu talas allmänt om att komma till rätta med överutnyttjande, fusk och missbruk.

I september 2015 skriver Försäkringskassans nya generaldirektör Ann-Marie Begler en debattartikel under rubriken: ”Nu tar vi krafttag mot assistansfusket”.

En månad senare uttalar sig Finansminister Magdalena Andersson (S) vid en presskonferens och påpekar att sjukersättning och assistanskostnader är två områden där besparingar måste göras.

Vill vända utvecklingen

I regeringens regleringsbrev för 2016 anges hur Försäkringskassan ska jobba det kommande året. Första punkten handlar om assistansersättningen och där står:

”Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”. Det är en skärpning jämfört med året innan, då Försäkringskassan skulle ha en god kontroll av assistansersättningen för att se till att den inte blev överutnyttjad.

Men 2016 handlar det inte om god kontroll längre. Nu ska antalet timmar minskas.

I maj 2016 utses kristdemokraten Désirée Pethrus till särskild utredare för en statlig översyn av assistansersättningen.

– Kostnaderna har fördubblats på tio år utan att antalet personer som får assistans ökat i alls samma utsträckning. Vi behöver också få till mer träffsäkra insatser som i högre grad bidrar till självbestämmande och delaktighet, säger barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér, som tillsatte utredningen.

Den ska vara klar 1 oktober 2018.