Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Andreas Paulsson, Tobias Ahlgren och Erik Molin visar upp biokolen som används vid gjutningen av biokolbetongen. Foto: Ludwig Fleetwood

Sverigepremiär för klimatsmart betong – i Nybro

Publicerad

Idag var det Sverigepremiär för en ny klimatsmartare betong när den användes för att gjuta bottenplattan till ett miljörum vid byggnationen av Västerängsskolan i Nybro.

Nybro kommuns ambition är att Västerängsskolan ska bli Sveriges mest hållbara skola. Ett sätt att uppfylla hållbarhetsmålen är genom att använda en ny sorts betong – en biokolsbetong.

Gamla stubbar, som en gång fångat upp koldioxid genom fotosyntesen, ska i stället för att förmultna göras om till biokol som i sin tur fixeras in i betongen. I och med det kompenseras de utsläpp som betongtillverkningen medför.

– Betongindustrin står idag globalt sett för ungefär sju procent av av alla koldioxidutsläpp i hela välden. I och med det här vill vi visa att det på sikt är möjligt att göra betonggjutningar som kan binda mer kol än vad de släpper ut vid själva tillverkningen, säger Tobias Ahlgren

Biokolbetången har fått kritik 

Biokolbetongen har fått en del kritik, bland annat av Katarina Malaga, adjungerande professor i hållbart byggande och forskningsutvecklare på Rise, som i en intervju med NyTeknik dömmer ut betongen och menar att styrkan i betongen riskerar att försämras på sikt.

Tobias Ahlgren säger att betongen är i ett teststadie och att det är därför den inte kommer användas i hela skolans bottenplatta och inte där skolans kärnverksamhet kommer äga rum.

– Vi kommer endast använda biokolbetongen i ett mijörum som ligger i anslutning till skolan. En byggnad med ganska låga krav på hög hållfasthet, här har vi ett ypperligt tillfälle att testa hur betongen är vid gjutning och vi kommer kunna följa upp hur den beter sig över tid.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.