• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Mikael Jonasson plockar skräp varje dag och tror på att bättre information till skolbarn skulle minska skräpet. Foto: SVT

Få bötfälls för nedskräpning i Sydsverige

Uppdaterad
Publicerad

Att kasta skräp kan ge 800 kronor i böter på plats. Men skräpförseelserna är nedprioriterade av polisen och lagen tillämpas nästan inte alls. Trots att nedskräpningen har ökat.

Nedskräpningen har generellt sett ökat, enligt miljöorganisationen Håll Sverige Rent.

– Vi gör 60-80 skräpmätningar i samarbete med kommunerna varje år, säger Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz. Och mätningarna visar på en ökning av nedskräpningen.

Nedskräpning i naturen

Endast två har bötfällts i region Syd

Situationen är oroande, menar hon, eftersom det mesta av skräpet är plast och att 80 procent av allt skräp på land slutligen hamnar i haven, där det gör stor skada och på sikt hotar människans hälsa.

– Det kan verka som ett litet och futtigt problem och det är det ju för att det inte är så direkt, säger hon.

Sen 2011 har polisen möjlighet att utfärda en ordningsbot på 800 kronor direkt på plats för den som skräpar ner. Det kan gälla glas, burkar, engångsgrillar och matförpackningar. Lagen tillämpades som mest 2012, då 50 personer fick böta i polisregion Syd, och 289 i hela landet. Därefter har allt färre böter skrivits ut. I år har bara två bötfällts i hela Syd, som omfattar Kronorberg, Kalmar, Blekinge och Skåne län.

”Polisen skulle göra räder”

Polisen menar att de inte kan prioritera nedskräpningen. Jonas Eek som är lokalområdespolischef i Växjö säger att annat måste få gå före som läget är idag.

– Den verksamhet som vi har just nu måste vi prioritera, säger han.

Mikael Jonasson, som dagligen plockar upp efter oss, tycker att något ändå måste göras för att få allmänheten att förstå att det är förbjudet att slänga skräp. Han ser mer skräp utanför skolorna och tänker att skolbarn behöver mer information.

Johanna Ragnartz är inne på samma spår. Hon föreslår att alla skolor har årliga städdagar. Inte i första hand för att städa, utan mer för att prata om problemet. Hon tycker också att det finns sådant som polisen kan göra.

– Polisen skulle kunna göra räder, ungefär som man gör med fortkörning, till exempel under picknickperioden, alltså fokusera på frågan under en viss period.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nedskräpning i naturen

Mer i ämnet