I december var 90 avgångar med Krösatågen på Stångådalsbanan inställda till följd av trädpåkörningar.
Mindre järnvägar – inte prioriterade
Trädsäkring är en åtgärd som skulle minska risken för trädpåkörningar. Kortfattat innebär det att man tar bort träd som står 20 meter från järnvägens bägge sidor. I stora delar av det svenska stamnätet har myndigheten utfört sådana åtgärder, medan många mindre järnvägar inte prioriterats.
– I dag återstår omkring 450 mil som vi måste trädsäkra i Sverige, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.
Trädsäkrar en delsträcka
I den planering som Trafikverket för närvarande har, prioriteras järnvägarna utefter behov. Tjust- och Stångådalsbanan i Kalmar län har aldrig trädsäkrats, även om Stångådalsbanan under 2024 ska trädsäkras på en kortare sträcka.
- Vi har rätt mycket järnväg att trädsäkra. Allt får gå enligt en prioriteringsordning. Men just nu har vi börjat ett arbete med avsnittet Rockneby – Blomstermåla.
100 miljoner kronor att ta ner träden
Enligt myndighetens uppskattning beräknas arbetet kosta ca 4 miljoner kronor per mil. Räknar man in båda järnvägarna hamnar summan på strax över 140 miljoner kronor.
– Skulle man ta hela Stångådalsbanan närmar vi oss hundra miljoner kronor, säger Bengt Olsson.
Vet inte vem som bär ansvaret
Det är Trafikverket som äger och tillhandahåller spåren. Men vem som bär ansvaret för olyckor som händer till följd av trädpåkörningar är lite oklart.
– Det beror på om man klassar det som en olycka eller inte. Alltså, har vi känt till det sedan tidigare eller inte. Klassas det som olycka är det ingen som kommer beläggas med ansvar. Vi har startat en utredning som ska titta närmare på detta.
Ni vet ju om att järnvägen ofta drabbas av trädpåkörningar – klassas urspårningen i Hultsfred som en olycka då?
– Ja.