Kalmarsund ligger grå och kall intill Irene Bohmans arbetsplats på länsstyrelsen i Kalmar. Hon är vattenvårdsdirektör för södra Östersjön, och just nu pågår ett samråd som handlar om vad som kan och bör göras de kommande sex åren.
Hennes ansvarsområde är hela södra Östersjön och sträcker sig från Bråviken i norr, till Kullens spets i norra Öresund i väster.
Hur mår Östersjön idag?
– Vi vet att problemen är rätt stora, det handlar om syrefria bottnar, fisk som inte kan reproducera sig och vi har säkert också miljögifter som vi har dålig koll på, så Östersjön mår inte särskilt bra, säger Irene Bohman.
Positiva signaler
Trots det finns det positiva signaler om att belastningen från land minskar.
Hon ger anlagda våtmarker som ska samla upp näringsämnen och hålla dem kvar uppe på land som goda exempel på insatser som görs för att minska belastningen på Östersjön.
– För det är från land som föroreningar och belastningar på Östersjön kommer. Och för att komma tillrätta med de problemen måste vi lösa problemen där de uppstår och titta på jordbruk, avloppsreningsverk, enskilda avlopp och skogsbruk för att hitta källorna.
Klimatförändringarna en faktor
När det handlar om de kommande sex åren som samrådet för Östersjön handlar om så har klimatförändringarna blivit en faktor som beaktas.
– Klimatförändringarna kan vi inte motverka, men vi kan anpassa våra insatser efter dem, genom att till exempel se till att våtmarkerna klarar av tillfälligt högre flöden, säger hon.
Hon pekar också på Mörbylånga kommun och avsaltningsverket där som genom att ta hand om avloppsvatten dels minska belastningen på Östersjön men också är ett sätt att beakta kommande klimatförändringar med minskande grundvattennivåer.