Problemet med vad man i dagligt tal kallar feldoserade kurvor är att lutningen, kurvans radie och hastigheten gör att bilen kan börja tappa greppet och dra mot vägrenen, eller mot den mötande trafiken.
I analysen av Trafikverkets egen data, som SVT Nyheter och Uppdrag Granskning gjort, hittades 16 000 osäkra kurvor i hela Sverige. I Kronoberg och Kalmar län identifierades 920 felkonstruerade kurvor – på bara 20 av de värsta vägarna.
Till exempel passerar den som kör den 2 mil långa sträckan från Malghult till E22:an i Kalmar län inte mindre än 129 kurvor med problem.
Dödsolycka i kurvan
En annan av de analyserade vägarna är väg 603 från Bäckebo till Ålem, i Nybro kommun. I början av april skedde en dödsolycka precis vid en av de bristfälliga kurvorna. En lätt lastbil kom av okänd anledning över på fel sida av vägen och körde ner i diket. Där kolliderade bilen med flera träd och voltade.
Bara några veckor senare skedde en annan allvarlig olycka i en liknande kurva på samma väg, då en motorcykel kom för långt ut i vägrenen vid en vänstersväng och fick sladd.
Det finns många möjliga orsaker till olyckor och man kan inte säga att dessa olyckor är orsakade av vägbanans konstruktion, men felkonstruerade vägar är överrepresenterade i olycksstatisiken. Båda olyckorna på väg 603 skedde på dagen och när vägbanan var torr. Det fanns inte heller misstanke om att alkohol var inblandat.
”Många avkörningar”
Även i Kronobergs län finns många kurvor med samma problem. På väg 682 från Urshult mot Växjö, kränger vägen ofta fram och tillbaka.
– Det står 70 på skyltarna men kör du så snabbt åker du av, säger Kalle Sjöberg bor precis vid en skarp kurva. Han har fått hjälpa många bilister som har hamnat i diket.
– Innan körde bilar i diket här jämt och ständigt. Då fick jag rycka ut och dra upp dem.
Samtidigt tycker han att problemet har blivit bättre. Trafikverket har breddat vägen något – och senaste året är det färre bilar som kör av.
Fakta om undersökningen
Hur har vi gjort?
Vi har först valt ut de vägar i Sverige där det skett minst fem olyckor de senaste fem åren. Det blev 950 vägar. På dessa vägar har vi valt ut vägavsnitt där hastigheten är 70 km/h eller snabbare och där det inte finns några mitträcken eller annan mittseparation. Trafikverket samlar in data på varje statlig väg genom att låta en mätbil köra runt på vägarna. Denna data hamnar i en öppen databas som vi har använt – och för våra utvalda vägar har vi laddat ner data, som exempelvis radie på kurvor, vägens lutning i sidled (tvärfall) och vilken hastighet som är tillåten på vägen.
Att en kurva är felutformad – vad betyder det?
När vi pratar om felutformade kurvor innefattar det tre variabler: Hastigheten, hur skarp kurvan är och hur mycket vägen lutar i sidled, sk tvärfall. Vi har använt en matematisk formel – som används av Trafikverket när man bygger nya vägar för att räkna på det som experterna kallar för sidofriktionsbehovet – den kraft som behövs för att hålla bilen kvar på vägen.
I de fall som vår uträkning visar att om man kör sin bil i den hastighet som är satt på vägen, så hamnar sidofriktionsbehovet utanför gränsvärdet – det är de kurvorna som vi kallar för felutformade.
Orsakar de felutformade kurvorna olyckor?
Det finns många olika orsaker till trafikolyckor, alltifrån halt väglag till älgar eller berusade trafikanter och vi har inte tillgång till data som gör att vi kan fastställa någon orsak. I vårt material ser vi dock en större andel olyckor i kurvor med sidofriktionsproblem jämfört med kurvor som inte har det. Vi ser samma överrepresentation, hur vi än räknar detta, väg för väg, kurva för kurva eller uppdelat på hastigheter. Men, eftersom olyckor kan ha många orsaker och dessutom sker det förhållandevis få olyckor jämfört med det stora antalet vägar är inte vår överrepresentation statistiskt säkerställd.
En längre metodbeskrivning finns här.