Han är professor i miljöteknik och återvinning vid Linnéuniversitetet i Kalmar och menar att vi måste lära oss att återvinna inte bara kemikalier ur marken, utan också fysiskt avfall som kablar och metaller som finns nergrävda.

– Våra soptippar känner vi till väl, men här i byggnaderna i staden har vi ingen aning om hur mycket metaller vi har, säger William Hogland.

Kan skapa ett ”bankkonto”

Enligt tidigare studier från Linnéuniversitetet döljer sig kablar och ledningar under marken i Sverige till ett värde av flera miljarder kronor. Metaller som kan återanvändas.

Men än så länge saknas vissa metoder av återvinning. Även juridiska hinder finns då man inte bara kan börja gräva.

– Det är viktigt att myndigheter förstår det här och ger möjligheter så att man inte förhindrar återvinningen, säger William Hogland.

Ett annat hinder är att det saknas kostnadseffektiva metoder för vissa metaller. Men professorn har en lösning på problemet, att man skapar en deponi likt ett bankkonto. Ämnen som inte kan återvinnas ska sparas, så att det har ett värde i framtiden.

– Det kan vara ett hål i marken som man gräver, där man har täckning i botten så att inte lakvatten sprider sig till omgivningen. Det ska sedan vara lätt att gräva ut det när det finns en ekonomisk metod, säger William Hogland.