Carl-Axel Sundin längtar efter vatten. Han har en pacemaker och kom in till akuten i Växjö med ambulans för fyra timmar sedan på grund av yrsel. Samtidigt fylls det på med fler patienter. Sjuksköterskan Johanna Gustafsson Vrågård hinner inte hämta vatten, hon är orolig för patientsäkerheten.

– Vi räcker inte till.

Förra året larmade Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, om att patienter dör på akutsjukhusen på grund av för få vårdplatser och för lite personal.

Även Socialstyrelsen krävde fler vårdplatser och beskrev bristen som ”akut”.

Trots det, har vårdplatserna minskat ytterligare, visar siffror som SKR tagit fram åt SVT. I genomsnitt fanns det 250 färre vårdplatser per dag förra året än året innan. Jämfört med 2013 var det över 5 000 färre. Preliminära siffror från januari och februari tyder på en fortsatt minskning i år.

Fler patienter på överfulla avdelningar

Förra året ökade också överbeläggningarna, vilket även det ökar risken för att patienter skadas.

– Huvudproblemet är bristen på sjuksköterskor, säger Clas Hjertqvist, verksamhetschef på akutkliniken i Växjö – ett av sjukhusen som fått kritik av Ivo och som ligger i en region som Socialstyrelsen har sagt måste öka antalet vårdplatser.

Sjukhuset tappade många sjuksköterskor under pandemin.

– Vi har inte på långa vägar lyckats fylla gapet.

Märkbart på akuten

Konsekvenserna blir särskilt tydliga på akuten. När det saknas plats på vårdavdelningarna blir patienter kvar för länge, eller får vänta för länge på en bedömning.

– Ibland kan väntetiden bli uppemot två timmar, målet är en kvart, så det är inte alls bra, anser Clas Hjertqvist.

Region Kronobergs hälso- och sjukvårdsdirektör Ewa Ekman har suttit på sin post i tio dagar när SVT intervjuar henne. Hon anser att det är viktigt att lyssna av medarbetare och tror att regionen kan göra mer för att locka till sig och behålla sjuksköterskor.

– Vårt samarbete med lärosätena kan bli bättre och vi kan se över lönebildningen.