Det var i början av 2020 som Växjö tingsrätt tog beslut om en särskild företrädare åt ett barn. Saken gällde misshandel mot barnet, mamman var hotad och bodde på en hemlig adress.

När ärendet kom in till tingsrätten kunde de se att kvinnan hade en sekretessmarkering enligt Skatteverket. Registratorn kontrollerade dock inte vilken typ av sekretess som gällde, och noterade därför inte att adressen skulle skyddas.

– De personer som handlägger målet därefter, litar på att uppgifterna är korrekta. Man utgick för att bara namnet var sekretesskyddat, säger Lars-Olle Larsson lagman på Växjö tingsrätt.

Kedja av konsekvenser

Missen ledde till en kedja av konsekvenser.

När Växjö tingsrätt fattade ett beslut i ärendet, bestämdes att sekretess skulle gälla för kvinnans namn – men inte för bilagan med hennes adress.

Och eftersom det inte fanns ett beslut om sekretess på bilagan, skickades skickades den ut till mannen.

– I det här fallet fick mannen hela beslutet med sekretessbilagan. Då fick han reda på adressen men inte namnet, men namnet visste han förstås redan.

Det saknades alltså ett sekretessförordnande för adressen. Var det det som ledde till att adressen röjdes?

– Ja. Hade det funnits hade det inte bifogats till mannen.

Det hände sen

Efter händelsen anmäldes tingsrätten till JO och JK, som kritiserade domstolen och menade att händelsen var mycket allvarlig. Samtidigt såg JO det som positivt att man gjorde utbildningssatsningar för sina anställda.

– Information, information, information, så beskriver Lars-Olle Larsson nyckeln till att hindra misstaget för att upprepas.

– Så vitt jag vet har det inte skett fler gånger.

Kan du vara säker på att det?

– Nej det är klart att jag inte kan. Får vi inte reda på det, så vet vi inte. Men jag utgår från att i sådana här situationer blir folk upprörda och anmäler.