Kvinnor som lever skyddade från våldsamma män, barn som göms för sina föräldrar och personer som hotas av kriminella nätverk. Nästan 33 000 personer i Sverige lever med skyddade personuppgifter, eftersom de är utsatta för hot eller våld.
Men det händer att deras uppgifter blir röjda – och då kan det få stora konsekvenser.
När det händer är det vanligt att källan till röjningarna är polis, åklagare och domstolar – det visar en enkät som Skatteverket gjort med gömda personer.
En liknande bild framträdde i Jämställdhetsmyndighetens intervjustudie med personer som lever med skyddade uppgifter.
– Det var inte ovanligt att rättsväsendet slarvade på olika sätt som gjorde att uppgifter röjs. Och det var förvånande kan jag säga, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.
Granskat 44 fall
Men trots Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag kring personer som lever skyddat, finns det ingen samlad bild av hur det går till när just rättssystemet röjer.
SVT Nyheter har gått igenom hundratals anmälningar till IMY, JO, JK, domar, beslut om kontaktförbud och interna dokument – och hittat 44 fall sedan 2021 där personer blivit röjda, eller allvarligt riskerat att bli röjda.
Vi hittar flera fall där rättssystemet skickat de sekretesskyddade uppgifterna direkt till den person som hotar – till exempel i samband med kontaktförbud eller domar.
Hör reportrarna berätta om granskningen i klippet.
Om SVT:s granskning
SVT har gått igenom samtliga anmälningar som har gjorts till Integritetskyddsmyndigheten (IMY) 2024 gällande skyddade personuppgifter – och samtliga anmälningar till IMY från Sveriges tingsrätter, förvaltningsrätter, åklagarkammare och polisregioner sedan 2021.
SVT har också gått igenom beslut tagna 2021 och senare, från IMY, Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, domstolar och åklagare.
SVT har valt ut de incidenter som handlar om att myndigheter har röjt eller allvarligt riskerat att röja skyddade namn eller adressuppgifter.
Fall där personer anonymiseras av integritetsskäl, till exempel brottsoffer i sexualmål, ingår inte i granskningen. Inte heller fall där det konsekvenser är osannolika, som när en personuppgift spridits internt på myndigheten.
Om Skatteverkets studie
2023 publicerade Skatteverket enkätstudien ”Att leva med skyddade personuppgifter”
37 procent av 1115 svarande uppgav att de någon gång hade blivit röjda.
Domstol och övriga rättsväsendet var, tillsammans med socialtjänst och vård, de vanligaste orsakerna till att de blivit röjda.
Var fjärde uppgav att röjningen hade lett till att de blev hittade av den som hotade dem – av de som blivit röjda av rättssystemet var samma siffra 50 procent.
Enligt fritextsvaren i Skatteverkets enkät kan orsaken till det vara att uppgifterna läcker direkt till personen som hotar dem.