När en åklagare ska fatta ett beslut om så kallat kontaktförbud kommer skyddspersonens senaste namn automatiskt in i ärendet via deras datasystem, Cåbra.
I de fall där en person med skyddad identitet har bytt namn för att öka sitt skydd bör åklagaren manuellt ändra till det gamla namnet.
Men SVT har hittat flera fall där åklagare missat detta – och därför skickat våldsutsatta personers nya namn hem till deras förövare.
Åklagare skickade nya namn hem till förövare
”Anna” och ”Sara” är två av dem som drabbats.
– Det innebär så mycket att behöva byta namn hela tiden, lära sig att presentera sig som något annat. Och självklart den där alltid närvarande rädslan för att han kommer och knackar på snart, säger ”Anna”.
Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks, säger att de har kontakt med många kvinnor vars nya namn röjts i kontaktförbud.
Åklagarmyndigheten saknar dock statistik över hur vanligt det är. Deras tillsynsavdelning har sedan 2021 bara hanterat fyra ärenden där åklagare gjort det här misstaget – men varken ”Saras” eller ”Annas” fall har anmälts dit.
VIDEO: Åklagare känner inte alltid till varför det blir fel – trots en stor utbildningsinsats under året
Javascript är avstängt
Röjdes på samma sätt – två gånger
Och när SVT begär ut alla handlingar i ”Saras” fall, upptäcker vi att det namn hon bytte till efter den första röjningen också har avslöjats – av en helt annan åklagare.
Just det beslutet skickades aldrig hem till hennes före detta man, men är en offentlig handling som vem som helst kan begära ut.
– Gud, det har jag inte ens tänkt på. Jag tror bara att jag har fått det meddelat per telefon. Det är helt sinnessjukt, säger ”Sara”.
Efterlyser en varning i systemet
En åklagare som SVT pratat med menar att själva systemet borde varna när det finns två olika namn i ett beslut om kontaktförbud.
Men Åklagarmyndighetens it-avdelning säger till SVT att det är svårt att bygga om systemet så att det varnar för att ett beslut innehåller olika namn på en skyddsperson. De menar att den varning som redan finns om att beslutet gäller en skyddad person ska räcka.
Eva Johnsson, som är vice överåklagare på myndighetens utvecklingsavdelning och utbildar åklagare i hur de ska hantera kontaktförbud, håller med:
– Vi ger vägledningar och har ett datasystem som flaggar för att en person har skyddade personuppgifter. Men ytterst är det ju den som fattar beslutet som måste göra rätt, säger hon till SVT.
Javascript är avstängt
kontaktförbud
Den som beviljas ett kontaktförbud kallas för skyddsperson och den som omfattas av kontaktförbudet benämns förbudsperson.
Förbudspersonen är en person som riskerar att utsätta eller har utsatt skyddspersonen för hot, våld och trakasserier.
I ett åklagarbeslut om kontaktförbud måste det framgå vem som är skyddsperson – som alltså inte får kontaktas.
Det gäller även om den som ska skyddas har beviljats någon form av sekretesskydd av Skatteverket.
Men, när en skyddsperson har skyddade personuppgifter, ska åklagaren ”särskilt överväga” vilket namn som ska stå med. Det nya, eller det gamla namnet, som förbudspersonen redan känner till.
Detta eftersom ett namn, tillsammans med andra uppgifter, kan leda till att en person hittas av den som personen vill skyddas ifrån genom kontaktförbudet.
Åklagaren ska överväga vilket namn som ska skrivas in i ett beslut om kontaktförbud även i de fall det inte skickas hem till den som hotat eller varit våldsam. Allt som står i ett beslut är nämligen offentligt.
Är du drabbad av eller vet mer om när rättsysstemet röjer?
Hör av dig till våra reportrar Ida Andersson och Olof Peterson