En person står framför entrén till Södertälje vårdcentral, i en stadsbild med en modern byggnad och en trottoar. Personen är iklädd en mörk kappa och en sjal, och gestikulerar med händerna.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör om vilken hjälp man kan få av vården om man vill sluta snusa och varför Socialstyrelsen gör den här förändringen. Foto: Johanna Talamo/SVT

Fler ska få hjälp att sluta snusa – det här kan du förvänta dig av vården

Publicerad

Fler ska få hjälp att sluta snusa, och gravida och ungdomar är två grupper som särskilt ska prioriteras, enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer. Men vad blir det egentligen för skillnad mot tidigare och vad kan den som söker hjälp förvänta sig av vården? Hör i videon ovan.

Orsaken till att snuset nu ingår i Socialstyrelsens råd om ohälsosamma levnadsvanor är att de fastslagit att snusandet är mer skadligt än vad som tidigare har varit känt.

I Region Stockholm blir det vårdcentralerna som tar sig an det nya uppdraget.

Fortfarande är det framförallt rökare som söker sig till Södertälje vårdcentral för att bli kvitt sitt beroende.

– Det kanske tar fem, tio år innan forskningen blivit mer spridd men visst, jag tycker ändå många unga är medvetna om vad som inte är bra för hälsan, så jag hoppas fler snusare ringer och vill ha hjälp att sluta, säger Anna Lagunoff, distriktssjuksköterska.

”Det går visst”

Hon hoppas att de nya riktlinjerna skickar en tydlig signal till hela Vårdsverige om att alltid ställa frågan till alla patienter om man vill ha hjälp att sluta, men även att skolsköterskor, barnmorskor, lärare och tandläkare får utbildning.

– Vi måste alla hjälpas åt för det finns ju stöd och hjälp att få – och om personen säger att nej, det går inte att sluta – då får man stå på sig, det går visst.

I videon ovan: Socialstyrelsen berättar om varför de här nya riktlinjerna om snus kommer nu och vilken vård man kan få.

FAKTA: PRIORITERADE GRUPPER

De grupper som ska prioriteras är dels gravida, eftersom snus under graviditet kan skada fostret, och dels vuxna med särskild risk vilket kan innebära att man har en sjukdom eller diagnos som gör en särskilt sårbar.

Unga under 18 år är också en prioriterad grupp eftersom forskning visar att tonårshjärnan är särskilt känslig för nikotinets effekter – den som börjar med nikotin tidigt i livet riskerar också att utveckla ett starkare nikotinberoende.

Källa: Socialstyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.