SVT har tidigare berättat att intresset för stadsodling ökat. I exempelvis Södertälje har kommunens första gemenskapsodling startats mellan höghusen.

Men enligt exklusiva siffror från FOR, Fritidsodlingens Riksorganisation, och Novus är det bara fem procent av de som bor i lägenhet som har tillgång till någon form av odling på gården eller i nära anslutning till boendet.

– Vi kan se att det är ett stort ökat intresse för olika typer av odling, men hur man bor avgör vilka möjligheter man har, säger Lise-Lotte Björkman, som gör en sammanställning om privatodling åt FOR.

Stadsodlingen viktig för 100 år sedan

Undersökningen är klar i höst, men redan nu har SVT fått ta del av preliminära siffror.

Enligt undersökningen är det exempelvis bara två procent av de tillfrågade som har möjlighet till odling på städernas kolonilotter runt om i landet.

– Historiskt sett var koloniodlingen viktigare för städerna än vad den är idag. För 100 år sedan var odlingen i städerna en central del i livsmedelsförsörjningen, säger Ulrika Flodin Furås, som skrivit flera böcker i ämnet och är redaktör för tidningen Koloniträdgården.

Antalet lotter växer inte i takt med städerna

Enligt Lise-Lotte Björkman och flera andra insatta är bilden tydlig; Trots att städerna växer är det få nya koloniträdgårdar och stadsodlingar.

I vissa städer satsar man på olika odlingsstrategier, såsom i Göteborg med flera nya lotter. Lund var första kommunen med en odlingsstrateg, något flera städer tagit efter, däribland Södertälje, där ett nytt mindre koloniområde startade för några år sedan.

Varför har det inte hänt mer tidigare?

– Vi har haft annat fokus, velat utveckla vår jordbruksmark exempelvis, men vi har också väntat på ett medborgarinitiativ eftersom det är högt intresse, säger Åsa Waldenström, odlingsstrateg i Södertälje.