Maskrosbladen börjar ta slut i trädgården i Mölnbo utanför Södertälje. Men femåriga Rasmus Henkel har efter en stunds jakt hittat ett lagom knippe åt sina kaniner. Han är ett av de barn som är med i Aladdin-studien, där en bred forskargrupp letar orsaker till allergi genom att närstudera familjer med en antroposofisk livsstil.

Halverad allergirisk

I studien, som pågått i tolv år, har man kunnat slå fast att barn i en antroposofisk miljö har en halverad risk att utveckla allergi jämfört med andra barn. Nu handlar det om att ta reda på vad i livsstilen som ger allergiskydd.

Enligt Johan Alm, som leder studien vid Karolinska institutet, är ett av de mest intressanta spåren att de antroposofiska barnen har en lägre nivå av stresshormon än andra barn.

Lägre stressnivå

– Vi kunde se att livsstilen påverkar nivån av ett stressrelaterat hormon, kortisol, redan vid ett halvt års ålder. Och de som har låga nivåer av stresshormonet utvecklar mindre ofta allergi.

Familjerna som deltar i studien bor alla i närheten av den andligt orienterade rörelsens högkvarter i Järna.

– Det är inte helt orimligt att tro att den här miljön som de växer upp i är lite lugnare och lite mer genomtänkt, och då är det inte konstigt att tänka sig att det påverkar barnets stressnivå.

Så det kan vara en del av förklaringen?

– Ja, vi tror att det är en del av förklaringen, men kanske inte den enda, säger Johan Alm.

”Försökt ta det väldigt lugnt”

Familjen Henkel i Mölnbo kallar sig inte antroposofer, men har anammat delar av den antroposofiska livssynen så forskarna definierar dem som ”antroposofisk familj”.

Att skona barnen från stress under de första levnadsåren har varit viktigt för Renate och hennes man.

– Vi har försökt ta det väldigt lugnt och göra saker i den ”lilla världen”. Och vi har väldigt medvetet hållit bruset från dagens vardag, jobbet och medierna, utanför småbarnens vardag, säger Renate Henkel.

Bakgrunden till att det är den antroposofiska livsstilen som nagelfars är ett slumpens möte. För ungefär 12 år sen sprang Johan Alm, som då redan forskat om barnallergi i över ett decennium, på en barndomskamrat.

– Hon sa: Johan du måste komma till min skola i Järna för i min klass har ingen allergi.

Ingen koppling till vaccinationer

En rad hypoteser kring kopplingen mellan antroposofisk livsstil och allergiförekomst har nu testats, men många av dem har inte burit frukt. Medan tidigare studier har pekat på att en lantlig miljö kan skydda fostret mot allergier visade det sig att en majoritet av antroposoferna bor i lägenhet. Inte heller de, för antroposofer typiska, mjölksyrade grönsakerna, har kunnat kopplas till allergi.

Och det finns inget som tyder på att antroposofernas kontroversiella motstånd mot vaccinationer har något med den låga allergifrekvensen att göra.

– Nej, de studier vi har gjort hittills visar att det inte kan förklara skillnaden i allergiförekomst som vi ser hos de här barnen, säger Johan Alm.

För tidigt att ge råd

Nu går forskarna vidare med stress-spåret och med bröstmjölksstudier, där man hittat tecken på att mammans kost kan påverka vilket allergiskydd barnet utvecklar.

När får vi raka besked om vad i livsstilen som ger ett allergiskydd?

– Ja, barnen har nu precis börjat fylla tio år och jag lovar att vi kommer att fortsätta att följa dem under uppväxten också. När vi kommer att kunna utforma några råd utifrån den här studien kan jag verkligen inte säga, säger Johan Alm.