”Vår fader, Kjell Jönsson. Vår broder, Kjell Jönsson. Han som försvarar oss, Kjell Jönsson.”

Artisten Hanna Shabo, sjunger med lika stor inlevelse idag som när han skrev ”Kjell Jönsson” 1976. Den kom till när regeringen just fattat beslut om att samtliga assyrier/syrianer som sökte asyl, skulle få stanna i landet.

– Vem minns inte den dagen? Fråga alla assyrier/syrianer som var här i Sverige, ingen kan glömma detta, säger trubaduren och Södertäljebon, Hanna Shabo.

”Bästa mannen”

Regeringens nollställningsbeslut i februari 1976 gick tvärtemot dåvarande utlänningsnämnden som ansåg att samtliga i folkgruppen skulle utvisas. Och det var mycket tack vare människorättsadvokaten Kjell Jönsson, som nämndens rekommendation, inte verkställdes.

– Han är den bästa mannen i hela Sverige, och kanske hela jorden, i alla fall för vårt folk, säger Hanna Shabo.

”Assyrierna/syrianerna ska stanna i Sverige. Det kräver Kjell Jönsson.”

Bristfälliga myndighetsbeslut

Innan Kjell Jönsson började sitt jobb på advokatbyrån på Köpmangatan i Södertälje 1975, kände han inte till assyrier/syrianer. Och än mindre kunde han föreställa sig vad som väntade när han upptäckte hur de behandlats av myndigheterna.

– Jag blev chockad, jag märkte att myndigheterna fattade beslut om man skulle få stanna eller inte, på väldigt korta beslutsunderlag, säger han och måttar med pekfingret och tummen.

– Det var helt absurt i min värld, på det sättet får myndigheter inte fatta beslut som är så ingripande i människors liv. Det var så mycket som inte stämde.

Samstämmiga vittnesmål

De asylsökande vittnade om långvariga förföljelser och övergrepp i Turkiet. Berättelser som var nya för advokaten men som engagerade honom desto mer. Och för att förstå gruppens skyddsbehov ägnade han dagarna åt att intervjua sina klienter och nätterna åt att läsa på om ämnet.

– Jag märkte snabbt att vittnesmålen var samstämmiga, säger Kjell Jönsson.

Han sammanställde berättelserna och presenterade dem för dåvarande Invandrarverket.

– Jag insåg att man, för att förstå, måste sätta det hela i sitt sammanhang och gå tillbaka till folkmordet 1915. Den muslimska omgivningen ville fördriva folkgruppen från sitt område, säger han.

Fruktade nytt folkmord

Efter folkmordet på armenier, assyrier/syrianer där över 1,5 miljon människor dödades, ökade de etniska och religiösa motsättningarna återigen. Och då den turkiska staten inte erkände den kristna folkgruppen som en minoritet, stod den helt utan skydd.

– Människorna från Turabdin var rädda för att ”svärdets år”, folkmordet, skulle upprepas, säger advokaten.

Trots att det gått över 30 år sedan Kjell Jönsson var i Södertälje sist så är känslorna från den tiden ännu starka. Och att få en låt tillägnad sig var en speciell upplevelse, minns han. 

– Jag reagerade med stor förvåning när jag fick höra det. Jag kände mig generad, jag kunde inte förstå det, jag tyckte bara att jag gjort mitt jobb som man ska göra jobbet – professionellt, så att säga. Jag kunde aldrig i mitt liv föreställa mig något sådant.

”Blivit en klassiker”

Hanna Shabo, som också han hörde till de som hotades av utvisning, tycker att låten var det minsta han kunde göra för att visa sin tacksamhet. Och han är inte heller förvånad över det stora intresset som håller i sig än i dag. Han berättar att låten spelas av både nya och gamla generationer.

– Den har blivit en klassiker bland assyrier/syrianer, inte bara i Sverige, även i andra länder som Holland och Tyskland. Jag har spelat på över 4000 bröllop och på 90 procent av dem vill folk att jag spelar Kjell Jönssons sång, säger han och ler mot advokaten.

Kjell ler tillbaka. Rodnar lite.

– Jag tror att människor kan ha behov av hjältar – och då har jag tillskrivits den rollen. Det kändes väldigt fint att få ett sådant tacksamhetsbevis. Jag är generad och tacksam.

Se hela minidokumentären här: