– Antalet medlemmar som betalar kyrkoskatt ökar med 10-15 procent varje år i en tid då andra kyrkosamfund minskar, så det är glädjande, säger Yusuf Aydin (t v), kassör i det ena kyrkostiftet. Foto: SVT

Miljoner till syrisk-ortodoxa kyrkan: ”Nu kan vi fokusera på verksamheten”

Uppdaterad
Publicerad

Syrisk-ortodoxa kyrkan har gått från att vara bidragsberoende till att bli en självständig kyrka med ekonomiska muskler sedan den för åtta år sen haft möjlighet att ta in avgift via skattesedeln från sina medlemmar. I år räknar kyrkan med att få in över 38 miljoner.

Tidigare finansierades syrisk-ortodoxa kyrkan, som har ett 40-tal kyrkor i landet, sina verksamheter med avgifter och gåvor från församlingarnas medlemmar – samt genom olika bidrag. Men sedan 2012 har den ena av kyrkans två grenar fått tillstånd av regeringen att via skattesedeln ta in en avgift från sina medlemmar, det som många kallar för kyrkoskatt.

Kyrkostiftet som hör till biskop Benjamin Atas räknar med att få in 27,7 miljoner kronor från totalt 15 000 medlemmar i år.

– Det här har gjort att vi kan fokusera på att utveckla våra verksamheter – i stället för att jaga pengar för grundverksamheten, säger Yusuf Aydin, kassör i stiftet, i klippet ovan. Han påtalar dock att ungefär hälften av medlemmarna fortfarande inte anslutit sig.

Tredjedel anslutna i andra kyrkostiftet

Den andra grenen, med ärkebiskop Abdullahad Gallo Shabo, som även den har ett 20-tal kyrkor under sig, och som anslöt sig till skattesystemet ett år senare, har inte lyckas få i närheten lika många medlemmar att betala. De räknar med att 4 700 medlemmar betalar en summa på totalt 10,4 miljoner kronor i år.

Yusuf Aydin, som var med och sjösatte systemet i sitt stift tror att deras framgång handlar om att de övertygat folk genom att praktiskt visa på resultat i verksamheten. I klippet nedan berättar han mer om varför de lyckats få tre gånger fler medlemmar än andra stiftet.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.