Så mycket som 10–15 procent av Sveriges befolkning har en adhd-diagnos. I takt med att allt fler fått diagnos har även förskrivningen av medicin ökat.

Anders Klingström är ordförande för Akademikerförbundet SSR:s förening för legitimerade psykoterapeuter. Föreningen har länge ifrågasatt ökningen av medicinsk behandling inom svensk psykiatri.

– Det gör så otroligt lite i någon annan riktning än att man gör mer av samma sak, det vill säga utreder och medicinbehandlar, säger han.

Han tror att många barn istället behöver samtalsstöd.

”Andra insatser kostar mycket”

Men Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vård vid forskarcentret BUP Kind, menar att andra insatser kan vara svåra att genomföra.

– Många andra insatser är svåra att få till, brukar ta lång tid, är ganska jobbiga och kostar mycket. Det är ett samhällsansvar, fler aktörer i samhället behöver bli bättre på att hjälpa barn med adhd, säger han.

Även psykoterapeuten Gunnar Bohman, med erfarenheter från den psykiatriska vården, menar att man behöver ändra förhållningssätt.

Han säger att människor behöver få stöd i att jobba med sina sociala situationer i första hand, snarare än medicinska lösningar.

– Man löser inte grundproblemen och lär sig inte hur man hanterar liknande situationer i framtiden. Vad medicinen kan ha för biverkningar långsiktigt vet vi dessutom inte idag, säger han.

Sven Bölte säger att det är svårt att etiskt genomföra studier av adhd-medicinens långsiktiga konsekvenser, men att de har kunnat se positiva resultat genom centrala register.

– Vi har inte kunnat se något på 50 år som pekar på att det skulle vara farligt.

Adhd och trauma – liknande symptom

En diagnos som enligt flera experter som SVT talat med har liknande symptom som adhd är ”komplex PTSD”.

Sedan 2019 ingår komplex PTSD (C-PTSD) i WHO:s diagnosmanual (ICD-11), men i Sverige är diagnosen inte erkänd. Den innebär att även upprepat trauma påverkar människor – till skillnad från PTSD som måste peka på en enskild traumatisk händelse.