I somras tog 15-åriga Shahad Al-Azazi från Södertälje studenten. I höstas började hon läsa läkarprogrammet, även i det sammanhanget kanske som Sveriges yngsta.

– Jag har varit lite understimulerad, säger hon.

Shahad Al-Azazi är en av de fem procent av barn som Skolverket uppskattar är särskilt begåvade. Och man kan tro att skolgången blir en positiv upplevelse när det går lätt för en elev.

Frustrerande upplevelse av skolan

Men forskning visar att understimulansen som många upplever kan leda till att barnen blir stökiga i klassrummet, mår psykiskt dåligt och tappar motivationen.

I Shahads fall gick lärandet för långsamt. Hon tog hem läroböckerna och läste klart dem på egen hand, och till slut blev repetitionen i skolan frustrerande. Under gymnasiet, när hon till slut fick flytta upp en årskurs, blev hon diskriminerad på grund av sin ålder.

– De svarade inte när jag hade frågor under lektionen. När jag räckte upp handen lät de mig vänta i tio minuter medan de gick till andra elever.

Experten: Lagändring inte tillräcklig

Mona Liljedahl är specialpedagog och expert på särskilt begåvade barn. Hon menar att det stegvisa lärandet som skolsystemet bygger på är en garanti för att eleverna ska bli understimulerade.

– Det är som tortyr för de här barnen, de vill se den stora bilden först. Undervisningen behöver ske på ett helt annat sätt och i mycket högre hastighet.

I somras trädde en lag i kraft som ska ge bättre möjligheter för elever i grund och gymnasieskolan att få läsa snabbare och på högre nivå. Enligt Liljedahl är det ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt.

– I grund och botten krävs stora systemförändringar. Det behövs satsningar för pedagoger ska kunna ha möjlighet att identifiera eleverna och ge dem stimulans och utmaningar, säger hon.