Naturvårdsverkets nya statistik över luftkvalitet lyfter fram tre kommuner med landets högsta nivåer av hälsofarliga partiklar i luften: Sundsvall, Södertälje och Visby. Samtliga kommuner har nu åtgärdsprogram för att få bukt med problemet, bland annat med dammbindning vid slitage av vägbeläggning och på så vis minska partikelhalten i luften.
När det gäller kvävedioxid utmärker sig storstäder som Göteborg, Sollentuna, Skellefteå, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örnsköldsvik, där gränsvärdet överskreds i mer än tio dygn under förra året. Naturvårdsverket har färdigställt en handbok som kommuner kan använda sig av som ram i strävan efter förbättrad luftkvalitet.
-Det pågår ett omfattande arbete i Sverige för att förbättra luftkvaliteten. Trots detta har vi fortfarande för höga halter i delar av landet. Vi arbetar nu med ett regeringsuppdrag kring åtgärdsprogram för utomhusluft och hoppas kunna ge en rad olika förslag på hur arbete med åtgärdsprogram i Sverige kan förstärkas i framtiden, säger Matthew Ross-Jones, handläggare vid Luftenheten på Naturvårdsverket, till TT.
56 miljarder – per år
Enligt Naturvårdsverket har luftkvaliteten i delar av Sverige förbättrats. Utsläppen av små partiklar i luften uppges ha halverats sedan 1990-talet, främst till följd av minskade industriutsläpp. Halterna beräknas ändå förbli så pass höga att människors hälsa på flera håll kan vara i fara. Årligen beräknas 7 600 personer dö i förtid till följd av bristande luftkvalitet som är ett samhällsproblem som kostar samhället 56 miljarder kronor varje år.
-I jämförelse med många andra länder är Sveriges problem med luftkvaliteten begränsade, säger Matthew Ross-Jones.
Pågående process
2011 stämdes Sverige av EU för överskridanden av gränsvärdet för partiklar i storleksklassen PM10 i luften, men ingen vite fastställdes.
-EU-kommissionen drog i stället igång en ny rättslig process mot Sverige och skickade under 2015 ett så kallat ”motiverat yttrande”, vilket är sista steget inför att skickas till EU-domstolen, säger Matthew Ross-Jones.
EU-kommissionen driver liknande överträdelseärenden mot ett flertal andra EU-länder. Bulgarien och Polen dömdes för överskridande av EU:s gränsvärde för partiklar PM10 under 2017 respektive 2018. Frankrike har också nyligen dömts för överskridande av EU:s gränsvärde för kvävedioxid.
-Om vi inte åtgärder de problem som finns i Sverige med överskridande av EU:s gränsvärden, riskerar vi att också fällas i EU-domstolen, säger Matthew Ross-Jones.
Luftföroreningar:
Flera källor gör att partiklar uppstår. En del är antropogena, som exempelvis dubbdäcksslitage och vedeldning, medan andra är naturliga, exempelvis havsvågor och ökendamm. De mindre partiklarna (PM2,5, mindre än 2,5 mikrometer (µm) i diameter) kommer framför allt från olika förbrännings- och industriprocesser. De större partiklarna (PM10, mindre än 10 mikrometer (µm) i diameter) bildas främst via slitage, exempelvis från nedbrytning av vägbanan på grund av dubbdäck. Dessa partiklar utgör även den största massan av partiklar i vår luft. När dessa partiklar andas in riskerar de att nå andningsorgan och orsaka negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt.
Det krävs höga temperaturer för att bilda kväveoxider (NO2), varför de största utsläppen sker vid förbränningsprocesser. Biltrafiken anses vara den största källan i de flesta tätorter, men även arbetsmaskiner, energiproduktion och sjöfart bidrar till utsläpp av kväveoxider som är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor.
Människors hälsa och skydd för växtlighet säkras med miljökvalitetsnormer för kvävedioxid i form av gränsvärdesnormer som inte får överskridas. I vissa svenska städer överskrids kvävedioxidnormen, där Naturvårdsverket förordar åtgärdsprogram för att få bukt med problemet.
Källa: Naturvårdsverket