I den nya studien syns en dramatiskt minskning i ordförståelse, och det är ett problem enligt forskarna, eftersom orden som de fokuserat på är sådana som förekommer i tidningar och i det offentliga samtalet.
– De unga kanske har svårare att förstå den typ av språkbruk som är viktig vid universitetsstudier eller för att vara en aktiv samhällsmedborgare och förstå vad man talar om i politiken, säger Anna W Gustafsson, docent vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Ser samband med minskad tidningsläsning
I studien har forskarna gått igenom 900.000 svar från ordförståelsedelen av högskoleprovet mellan 2000 och 2011. Och de ser ett direkt samband mellan minskad ordförståelse och minskad läsning av papperstidningar.
– Tidningsläsandet ökar ju på nätet, men det har inte alls kunnat kompensera för papperstidningsläsandets minskning, säger Anna W Gustafsson.
Ord med engelskt ursprung på uppgång
Enligt forskningsstudien från Uppsala och Lunds universitet så är det ord med svenskt eller germanskt ursprung som minskat mest i förståelse, som till exempel pådrag, tjänlig och varsko.
Samtidigt ligger kunskapen om ord med latinsk eller engelskt ursprung kvar på samma nivå, och i vissa fall till och med förbättrats. Exempel på sådana ord är entrepenör, progressiv och hybrid.
– Det är förmodligen en ganska komplex förklaring som har att göra med globalisering, engelskans inflytande, digitalsering generellt, vad vi läser och hur vi läser, säger Anna W Gustafsson.
LÄS MER: Testa dina kunskaper: Hur bra är du på ord?
Uppgift för skolan
Nu hoppas forskarna att resultaten av deras studie ska få spridning inom skolvärlden, så att lärarna kan jobba aktivt med problemet.
– Skolorna står inför en uppgift som de aldrig stått inför förut, säger Anna W Gustafsson.
Men är inte det här bara en generationsfråga? Språket förändras ju alltid.
– Språket förändras alltid, men inte alltid så fort. Den här typen av ord behöver man fortfarande kunna, säger Anna W Gustafsson.
Generationsklyfta i språket
Gymnasieeleven Brahim Harrouni håller inte riktigt med om att de ”svåra orden” är nödvändiga att kunna.
– Vissa av de här orden finns det nyare ord för i dag. Så varför ska man använde de gamla, säger han.
Högskolestudenten Rebecka Ekblad tror dock att ett problem är att det kan skapas en generationsklyfta i språket.
– Det blir en stor skillnad mellan unga och vuxna. Det blir svårare att ha konversationer med de som är äldre och att läsa gamla texter, säger hon.