– Det är bra att man ändrar i föreskrifterna eftersom det uppenbarligen har funnits tolkningsutrymme. Det här gör det betydligt tydligare, säger Annika Eriksson.
Klämdes fast och drunknade
Det var i mars 2013 som hennes son och hans kamrat Rasmus Björk omkom i samband med en biljakt på riksväg 55 mot Strängnäs. För att få stopp på bilen beordrade vakthavande polisbefäl vid Uppsalapolisen att Hjulstabron skulle öppnas.
Men åtgärden ledde istället till att bilen körde igenom säkerhetsbommen och över brokanten och de båda männen klämdes fast i bilen och drunknade. Nyligen beslutade Högsta domstolen att inte pröva Svea hovrätts dom där ansvarigt polisbefäl dömdes för tjänstefel.
Bra med tydligare regler
Annika Eriksson har en yrkesbakgrund som trafikinspektör vid Vägverket. Hon har i flera sammanhang kritiserat polisens agerande.
Hur känns det nu när den här förändringen kommit till stånd?
– Det förändrar egentligen ingenting för oss. Först efter olyckan var tanken att den kunde bidra till att något liknande inte skulle ske igen. Det varierar över tid hur man känner. Men det är bra att reglerna blir tydligare.
Polisen borde alltid spela in ljud och bild i samband med biljakter, tycker Annika Eriksson. Något som dock inte finns med som förslag i den utredning som polisledningen presenterat.
– Det vore rimligt. Riskerna vid biljakter är stora för allmänheten, poliserna själva och de som blir jagade. Därför vore det bra att dokumentera vad som händer.
Utgången kunde blivit annorlunda
Hade de nya regler gjort skillnad?
– Jag är övertygad om det. De högsta hastigheterna höll faktiskt polisbilarna. Risken för att bilen skulle köra över bron uttrycks också av polisens kommunikationscentral. Att en olycka skulle kunna ske fanns alltså med i kalkylen.
– Av det jag läst förstår jag att man inte får använda sig av trafikmiljöer som hinder vid biljakt. Så det kommer inte kunna förekomma igen.
Annika Eriksson tycker att polisen kunnat använda andra metoder för att få stopp på bilen. Framförallt spikmatta eftersom det kom en mötande patrull.
– Utgången kunde ha varit helt annorlunda definitivt.
Så säger lagen
Om det är försvarligt med hänsyn till omständigheterna har en polisman rätt att använda våld i syfte att stoppa ett fordon. Det krävs dock att det inte finns andra medel tillgängliga. Det framgår av polislagens 8, 10 och 22 paragrafer.
Två grundläggande principer måste följas:
• Behovsprincipen som innebär att ingripandet endast får ske om det är nödvändigt för att undanröja en fara eller störning.
• Proportionalitetsprincipen som innebär att de skador/olägenheter som ingripandet kan medföra ska stå i proportion till syftet med ingripandet.
Vid bedömning av om en flyende fordonsförare ska förföljas och stoppas spelar med andra ord bedömningen av vilken brottsmisstanke som riktas mot föraren stor roll. I fallet med Hjulstaolyckan vägrade föraren stanna bilen på polismans tecken. Något som enligt rapporten inte automatiskt innebär grund för biljakt.
Biljakter, prejning, användning av fast hinder m.m. ska dokumenteras och inrapporteras enligt gällande föreskrifter. En åtgärd som Uppsalapolisen struntade i.
Källa: Polislagen (SFS 1984:387), Rikspolisstyrelsens föreskrifter (FAP 104-1).