När den första infarkten slog till 2017 så avfärdades hon först av läkaren och skickades hem från akuten.

I journalen fanns anteckningar om tidigare psykisk ohälsa och ångest samt astmabekymmer som barn.

Vården dröjde

Hon fick en remiss till lungröntgen och gick hem. Där slog smärtan till med full kraft och 112 larmades.

– Jag förlamades av smärta och tänkte ”nu dör jag”, säger Caroline Karlsson.

Vid 112-samtalet gjordes bedömningen att hon inte behövde någon ambulans, hennes man fick skjutsa henne till akuten. När Caroline till slut fick behandling konstaterades en hjärtinfarkt och hon fördes akut till Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Så sent som i vintras fick hon sin andra hjärtinfarkt, då i samband med en covidinfektion och en längre tid av kraftig hosta. Den här gången tog vården hennes symtom på allvar direkt – och det blev ännu ett ofrivilligt besök på hjärtintensiven på Mälarsjukhuset.

Fått diagnos

Diagnosen som hon fått är så kallad APC-resistens i kombination med förhöjda blodfetter, detta trots ett relativt hälsosamt kostintag och en aktiv livsstil. I Carolines fall är det genetiskt betingat, enligt läkarna.

Behandling har sedan dess satts in och efter att ha provat sig fram så är det en spruta varannan vecka som gjort bäst resultat.

– Det påverkar mig ju främst psykiskt. Jag känner mig lite som en tickande bomb. När händer det nästa gång?, säger Caroline Karlsson.

Hennes råd till andra yngre med oro för att hamna i samma situation med bröstsmärtor, är att stå på sig i första kontakten med vården.

– Som ung men även som kvinna tror jag det är lätt att bli undanskuffad. Det är ju vanligt bland kvinnor med psykisk ohälsa, mycket stress och det är ju lätt att hänvisa till symtom på något sånt. Men att ändå kräva den snabba undersökningen för att kunna utesluta, säger Caroline Karlsson.