Den 52-årige mannen från Eskilstuna var med och startade Facebook-gruppen ”Stå upp för Sverige” och är en av dess administratörer. Åtta kommentarer som andra har skrivit i gruppen ingår i åtalet mot honom.
De består av grovt rasistiska uttalanden som enligt åklagaren uppenbart faller under brottet hets mot folkgrupp. Bland annat beskrivs personer från Afrika och Mellanöstern som ”apor” och flera kommentarer uttrycker åsikten att muslimer och andra folkgrupper borde ”utplånas” eller ”avrättas”.
Nästan oprövad lag
Men vid den rättegång som hölls i början av maj prövades inte hets mot folkgrupp utan lagen om elektroniska anslagstavlor. Det är en lag som utfärdades i slutet av 1990-talet och som anger att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla också har ansvar för vad som skrivs på den.
Lagstiftarna kan knappast ha tänkt på Facebook när de skrev lagen och under rättegången hänvisade den åtalade till att han omöjligen kan läsa de uppemot 250 000 kommentarer som skrivs i gruppen varje månad.
Avgörande för om mannen kommer att kunna dömas är frågan om huruvida han kände till de aktuella kommentarerna. Själv påstår han att han inte gjorde det, men flera av kommentarerna har anmälts till mannen utan att han tagit bort dem från Facebook.
Kan gå till HD
Att en person åtalas enligt lagen om elektroniska anslagstavlor är ovanligt. Trots att lagen har funnits i 30 år har den såvitt känt bara tillämpats en gång tidigare, 2007. Då friades den misstänkte av Högsta domstolen (HD).
Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, har tidigare sagt till TT att han tror att ärendet som rör ”Stå upp för Sverige” mycket väl kan gå hela vägen till HD.
-Om det är så att åklagaren har mycket på fötterna så har det här en god chans att gå hela vägen till HD. Det finns ett skriande behov av vägledning kring hur BBS-lagen ska användas, sade Mårten Schultz när åtal väcktes mot 52-åringen.
Fakta: Sällan tillämpad lag
Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor utfärdades 1998, men detta är såvitt känt bara andra gången den tillämpas.
Lagen anger att om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet om innehållet uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna om olaga hot, olaga integritetsintrång, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller en offentlig uppmaning eller rekrytering till exempelvis terroristbrott eller annan grov brottslighet.
Källa: Svensk författningssamling