Katrineholmsbygdens församling har ansökt om nio miljoner för att åtgärda kyrkfönstret och masverket som håller på att rasa. Något som är tillfälligt löst med hjälp av en stålställning.

– Vi har ansökt om kyrkoantikvarisk ersättning och väntar fortfarande på besked som kommer inom snar framtid. Det utgör ungefär hälften av den beräknade kostnaden, säger Thomas Simonsen Herlitz.

Resterande pengar får församlingen lösa genom olika prioriteringar, såsom att andra kyrkor, restaureringsprojekt och behov får vänta. Bland annat har församlingen tittat på om de kan sälja andra kyrkor i kommunen.

Akuta problem först – mer återstår

Lyckas församlingen åtgärda de akuta problemen så återstår fortfarande ytterligare renoveringsbehov av resterande fönster, målningar, byte av oljepanna och rörsystem som byggdes 1929. En kostnad som beräknas landa på cirka 40 miljoner kronor.

– Det värsta tänkbara är att kyrkan kommer börja förfalla. Att rasrisken gör att vi inte kan ha vigslar, dop och begravningar.

Kyrkor i konkurrens

Svenska kyrkan får 490 miljoner kronor per år i kyrkoantikvarisk ersättning för vård, underhåll och restaurering av kyrkliga fastigheter, men bara i fjol var det totala behovet ungefär dubbelt så stort som den ersättning som utgår från staten. Det gör att svenska kyrkan endast kan fördela pengarna på de kyrkor som har akuta behov.

Varför kan ni inte sälja all mark och skog?

– Mark, fastigheter och skogstillgångar, de så kallade prästlönetillgångarna, går till svenska kyrkans verksamhet. Församlingarna har ju sitt grundläggande uppdrag att verka i sitt samhälle. Det kräver också sin finansiering och avkastningen från prästlönetillgångarna går alltså till den typen av åtgärder, säger Markus Dahlberg, enhetschef för kulturarvsstöd i Svenska kyrkan.