– Beslutet med skolfrågan har varit ogenomtänkt, oekonomiskt, och inte långsiktigt hållbart. Vi vill uppmana folk som tycker att beslutet i skolfrågan har hanterats uselt att göra sin röst hörd och gå och rösta, säger Åsa Törnlund från folkinitiativet.
Rört upp känslor
Folkomröstningen som är nu på valdagen kommer inte kunna påverka några beslut, den politiska majoriteten har redan drivit igenom ett beslut om nedläggningar som ska vara helt klart till hösten 2019. Omorganisationen är till stor del redan klar, vilket rört upp känslorna hos många föräldrar.
– Beslutet har skapat oro för de här eleverna. Nu har jag förstått att mottagandet på de nya skolorna har fungerat väldigt väl, men det är mycket runt det organisatoriska som kommunen inte klarat av och som faktiskt landar i våra politikers knä, säger Åsa Törnlund.
En försenad omorganisation
Under valrörelsen har den politiska majoriteten fått försvara beslutet.
– Vår huvudfråga är ju att informera om hur vi ser på framtidens skola i Strängnäs kommun och då är folkomröstningen en del i det, men vårt huvudfokus är att prata om hur vi tror att vi kan skapa den bästa skolan för alla elever i Strängnäs, säger Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande.
Men har ni lyssnat till allmänheten?
– Jag har stor respekt för den känslomässiga faktorn i detta, känslan av att ha sin lokala skola har alltid funnits, men den här förändring borde ha gjorts för länge sedan och vi kommer att stå fast vid vårt beslut, säger han.
Bakgrunden till folkomröstningen
I vintras protesterade flera Strängnäsbor inför det beslut som kommunfullmäktige tog i våras. Fyra grundskolor och två högstadium skulle läggas ner inför den här höstterminen. De berörda landsbygdsskolorna är Fogdö skola, Länna skola, Härad skola och Tosterö skola. Elever som gick i årskurs 7-9 i Stallarholmsskolan och Karinslundsskolan har blivit omplacerade.
Nästan 3 000 namnunderskrifter hade samlats in för att få till en folkomröstning om frågan och i slutet av februari drevs en folkomröstningen igenom.
Om 10 procent av den röstberättigande befolkningen i en kommun kräver en folkomröstning genom namnunderskrifter räcker det med att en tredjedel av fullmäktige stöder initiativet för att en folkomröstning ska hållas. Denna förändring har lett till att antalet kommunala folkomröstning ökat och flera kommuner står inför en folkomröstning de närmaste åren.
Källa: Strängnäs kommun, SKL