– Allmänheten är starkt positiv till kameraövervakning och man är inte så orolig över den personliga integriteten, så som kanske den mediala debatten gett sken av de senaste åren, säger Markus Lahtinen, universitetslärare och forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Få oroar sig över integriteten

Enligt Markus Lahtinens undersökningar uttrycker endast två av tio personer oro kring sin personliga integritet när det kommer till frågan om att bli övervakad.

Framförallt vill människor ha tydlig skyltning vid kameraövervakning samt fungerande rutiner kring hur bildmaterialet hanteras.

– Man är mindre intresserad av sträng tillståndsgivning eller att ha avstängda kameror vid vissa tider på dygnet, säger Markus Lahtinen.

Aktiva åtgärder krävs

Men vad säger egentligen forskningen om kameraövervakningens effekt? Olika forskningsrapporter har pekat på olika resultat.

När det kommer till exempel till brott som sker under berusning har kameraövervakningen liten effekt.

Samtidigt har forskningen visat på att skadegörelse i Stockholms lokaltrafik minskat med hjälp av de 25 000 kameror som finns uppsatta.

– Ett system utan aktiva åtgärder förebygger inga brott. Allt bygger på kombinationen att man jobbar aktivt med förebyggande kamerainsatser, använder kameror för att upptäcka pågående brottslighet samt använda kameror utredningsmässigt, säger Markus Lahtinen.